Beyond: Two Souls

Av i i Recensioner, 2 Mer

Beyond: Two Souls

Att vara ung är inte lätt. Att dessutom bebos av ett inre väsen gör inte saken lättare. Följ med på Jodies uppväxt och hennes kamp mot sitt inre väsen Aiden.

Dags för ännu en remaster och denna gång är det Quantic Dreams storyfokuserade Beyond: Two Souls som har fått sig en uppfräschning. För egen del så var detta ett spel som missades när det begav sig 2013 och jag har sedan dess lovat mig själv att spela igenom det då jag verkligen älskade Heavy Rain som är studions tidigare spel. Likheterna mellan spelen är många och man ska vara beredd på rejält mycket story och mindre spelmässiga moment. Här är det Jodie Holmes historia som står i centrum och den är värd att upplevas.

Jodie är som alla andra, förutom att hon bebos av ett väsen som heter Aiden. Redan som barn blev personer i hennes närhet varse om att allt inte stod rätt till. Hon pratade mycket med sig själv och när hon blev arg eller någon var elak så var det som om någonting försvarade henne. Ibland med dödlig utgång. Detta leder till att Jodie tvingas bort från det som hon kallar hem och hon sätts under ständig bevakning. Hon träffar Nathan Dawkins och han tar hand om henne samtidigt som han försöker ta reda på vad som hemsöker detta stackars barn. Vi får följa och spela som Jodie (och Aiden) från det att hon lämnas bort av föräldrarna som barn fram till att hon har blivit en ung kvinna. Det är en hjärtgripande och tung resa vi får följa med på samtidigt som man många gånger finner situationer riktigt obehagliga. Speciellt de tillfällen som man spelar som Aiden. Som tur är så har man oftast möjlighet att välja hur man vill bete sig vilket gör att historien blir annorlunda beroende på valen man gör. I slutet av varje kapitel får man nu också se de viktiga valen man har gjort och kan då få en procentsats på hur många spelare som gjort samma val.

Ellen Page (Jodie) och Willem Dafoes (Nathan) skådespelarinsatser är verkligen i toppklass och tekniken gör att de ser otroligt verkliga ut. Denna nya version stoltserar med 1080p samt förbättrade effekter och animationer vilket gör att Beyond: Two Souls ser fantastiskt bra ut. Ansiktsuttryck och känslospel blir verkligen kännbara när det görs på rätt sätt och detta är absolut en av spelets styrkor. Här märks också vilken skillnad det gör när det läggs ner pengar och resurser på att få rätt personer att spela rollerna. Spelet hade kunnat falla platt om inte replikerna och samspelet levererat den höga kvalitet som det gör. Både story och teknik håller absolut högsta klass och det är det viktigaste när det gäller spel i denna genre. I originalspelet så hoppade man mellan olika år och händelser i Jodies liv. I remastern så har man möjlighet att spela allt i kronologisk ordning om man så önskar.

Något som Quantic Dream envisas med är att få kontrollen att vara precis så komplicerad som det krävs för att få en hel del personer att inte röra spelet med tång. Har man spelat Heavy Rain så vet man precis vad det handlar om. Styrspakar ska roteras och knappar skall hållas in i varierande ordning. Det är egentligen inte så komplicerat eller svårt men sättet som det framförs på gör att känns frustrerande och irriterande med jämna mellanrum. Det är ibland svårt att se om man ska trycka, hålla in eller snurra på knapparna vilket gör att man misslyckas och tvingas göra om vissa moment. Detta tar mig ur berättelsen och gör mig medveten om att det är ett spel jag spelar. I ett så här storydrivet spel så är det det sista jag vill bli påmind om. Som tur är så händer detta inte allt för ofta och de gånger det händer så kan jag faktiskt bortse från det för att jag vill komma vidare i den fängslande berättelsen. En sak som ska lyftas fram är att man kan välja att spela spelet i co-op. Då styr en spelare Jodie och den andra får äran att styra Aiden. Detta fungerar riktigt bra och är en trevlig bonus.

Jag är riktigt nöjd med Beyond: Two Souls och jag tycker att Quantic Dream har gjort ett otroligt bra jobb med story, teknik och manus. Det är en historia som känns ända in i hjärtat och man vill hela tiden spela vidare och göra sitt bästa för att Jodie ska ha det bra. Valen man gör har betydelse för vad som händer näst och det är väldigt spännande. Spelet lyckas med nästan allt och det är egentligen bara kontrollen och dess irriterande små egenheter som hindrar detta från att få full pott. Är du sugen på ett storydrivet spel med bra karaktärer så kommer du definitivt inte bli besviken.

Det Bra

  • Bra karaktärer
  • Spännande story
  • Väldigt snyggt

Det Dåliga

  • Komplicerad kontroll
8

Skriven av: Roger Nilsson

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Det 13 år gamla World of Warcraft får ännu en expansion. Har Blizzard lyckats förnya spelet? Viktor har svaret på d… https://t.co/6jGCb0kyrc
Fresh ‘N Rebels nya hörlurar Clam har snygg design och aktiv brusreducering. Hur är ljudkvaliteten och komforten?… https://t.co/K61y3S4HHY
Bamboo Slate från Wacom är ett smart anteckningsblock för dig som snabbt behöver överföra vanliga anteckningar till… https://t.co/FGHAIb3rEi