Chivalry: Medieval Warfare

Av i i Recensioner, 6 Mer

Chivalry: Medieval Warfare

När Chivalry: Medieval Warfare släpptes jublade inte Stefan – han hade nämligen ingen dator då och kunde inte spela. Nu har han dock fått chansen på sin konsol. Blev han nöjd?

Jag är inget stort fan av spel som enbart är onlinebaserade first person shooter. Det kan dels bero på att jag ser handlingen och den dramaturgiska utvecklingen som den mest väsentliga delen av att spela spel – att vara med om det sakta framväxande narrativet och förändringen hos karaktärerna samt dig själv som spelare. Eller så kan det bero på att jag aldrig har tid att bli riktigt duktig och får så kopiösa mänger stryk att jag alltid stänger av innan jag har hunnit ge spelet en rimlig chans.

För några år sedan hörde jag att det hade släppts en Half-Life 2-mod där man slogs och kämpade – i första hand i närstrid med svärd, yxor, spjut – och allt utspelade sig under medeltiden. Nu skulle modden bli ett helt spel, ett onlinebaserat multiplayerspel. Hurra! First person svärd kanske skulle bli min grej – trots att jag nog trodde att just detta spel skulle försvinna lika snabbt som det kom. Det pratades dock allt oftare om spelet på olika forum och fler och fler av mina vänner nämnde Chivalry, hur lätt det var att börja spela men så svårt att bemästra. Nämnde hur de tillsammans sprang ut på fälten bland slott och ruiner och pucklade på varandra i rustning och med svärd. Hur sugen jag än blev att själv spela ägde jag inte en PC på den tiden och spelet försvann från min radar. Ända fram till nu. Hardsuit Lab har nu gjort en port på Chivalry: Medieval Warfare till PS4 och Xbox One där de försöker återskapa spelets glans. Och nu var det min tur att stiga in i den mörka tiden.

Det första jag slås av är grafiken. Den känns gammal och för att vara ett spel för denna generations konsoler så måste jag med handen på hjärtat säga att jag tyckte att det är bland det fulaste jag har sett. Texturerna saknar detaljer och djup, animationerna är stela, klumpiga och saknar tyngd. Det sägs att spelet ska ha 60 FPS på PS4:an men sanningen är att det väldigt sällan hålls längre än en minut, något som markant påverkar ett spel där varje millisekund avgör om du kommer att hugga ihjäl din fiende eller själv bli halshuggen eller lemlästad.

Chivalry: Medieval Warfare har likt de flesta andra spel i denna genre olika spelmodes: free for all, capture the flag, team deathmatch, king of the hill, last team standing. Nog tycker jag tycker att de olika variationerna är underhållande. Tyvärr verkar det inte vara lika stort community i det här fallet som på PC och ibland fick jag vänta rätt länge innan jag kunde spela. Något som kanske kan ändras i framtiden men just nu var det rätt frustrerande. Som jag tidigare har nämnt är spelet svårt att bemästra. Det finns ett stort djup angående vilket sätt du ska attackera dina motståndare. Det öppnar upp för taktiskt tänkande och tvingar dig att tänkta innan du handlar, stretcha dina spelfingrar innan du skyndar in i första bästa strid.

Tyvärr så har det hänt mer än en gång att spelet inte registrerar mina slag, block eller andra rörelser. Eller gör det alldeles för sent. Jag har hurrat en och annan gång då jag med list och skicklighet (enligt min enkla standard) dödat en fiende och gått levande därifrån för att två sekunder senare se att den också hade dödat mig. Detta ihop med att gång på gång bli utkastad ur spelet på grund av problem med servern gör att jag snart tappar all ork för det spel som jag såg så mycket fram emot.

I det stora hela hade jag rätt kul när jag väl fick spela Chivalry: Medieval Warfare och känner att om det hade flutit på bättre så är det ett spel som jag gärna lagt ner mer tid på och kanske till och med försökt se till att bli riktigt bra. Jag skulle rekommendera att man (om man har möjlighet) spelar det på PC eller hoppas på att det snart kommer en patch som fixar alla problem till konsolerna.

Det Bra

  • Kul när det väl fungerar
  • Djup gameplay
  • Medeltiden

Det Dåliga

  • Daterad grafik
  • Oregelbunden frame rate
  • Känns ofärdigt
5

Skriven av: Stefan Stanisic