Deadpool

Av i i Recensioner, 6 Mer

Deadpool

Deadpool är troligast den mest galna, omogna, farliga och psykiskt störda karaktär som Marvel har i sitt breda register av karaktärer. Tyvärr lever inte spelupplevelsen upp till huvudkaraktärens nivå av galenskap.

Deadpool är ett roligt spel ifall du gillar olämplig humor med lite sexistiska skämt serverade på sidan. Gör du inte det kommer inte Deadpool tilltala dig det minsta. Det är ett väldigt roligt spel men då menar jag inte att spela. Utvecklaren High Moon Studios som gjort sig ett namn med att släppa tre riktigt bra Transformersspel blir här överväldigade av Deadpools komplexa natur. Vad som kunde ha varit ett helt galet spel som sprängt gränser slutar som ett enformigt och säkert spel där allt känns bekant.

Man spelar som legosoldaten Deadpool som man kan kalla en parodi av en anti-hjälte. I Marvels serietidningar är han stöpt i samma projekt som gav Wolverine sitt adamantiumklädda skelett och han har därmed också en liknande (om inte bättre) läkeförmåga. Tyvärr så gjorde den experimentella proceduren honom certifierat galen vilket lett till att han är medveten om att han är en serietidningsfigur. Av den anledningen är han därmed också medveten om att han medverkar i detta spel. Spelets story, som det för övrigt inte finns mycket av, börjar med att Deadpool tvingar High Moon Studios att göra ett spel om honom men när de skickar ett script till honom kastar han bara bort det.

Beväpnad med skjutvapen, katanasvärd och en kärlek till en viss maträtt gör sig Deadpool lika rolig över kända tv-spelsklichéer som han genomborrar skurkar med vassa saker. Det går inte att undgå hur roligt utvecklarna måste haft när de gjorde spelet. Karaktären har regelbundna konversationer med röster i sitt huvud och vid ett tillfälle hoppar han till och med på en av sina egna pratbubblor längs en förgiftad flod. Kort sagt är spelet helt galet vilket bara förhöjs ytterligare av Nolan North (Nathan Drake i Uncharted) entusiastiska bidrag som Deadpools röst.

Det tar tyvärr inte lång tid innan man inser hur enformigt spelet är. Mycket likt Batman-spelen kedjar man här ihop olika kombos av slag och skott vilket för all del fungerar bra men erbjuder inga större överraskningar och det blir bara tråkigare ju längre in i spelet man kommer. Att hugga en fiende med svärdet för att sedan skjuta sönder hans huvud med ett hagelgevär känns uppfriskande första kvarten. Sedan inser man att man kommer att göra det hela spelet igenom. Det finns helt enkelt inte nog med variation i attackerna och svårare fiender kan vara oresonligt tåliga mot ens frenetiska svärdshugg.

Deadpool är också utrustad med en manick som gör det möjligt för honom att teleportera små distanser likt Nightcrawler i X-men för att undvika attacker och fly när man blir inträngd i hörn. Baksidan av denna funktion är att specialkomboknappen och teleporteringsknappen är densamma vilket många gånger leder till att man teleporterar när man egentligen vill göra en kombo och vice versa. Teleporteringen är som mest frustrerande när den händer i trånga utrymmen eftersom varken du eller kameran hänger med men av någon anledning har fiender som inte ens syns på bilden koll på vart du är.

Man kan även låsa siktet på sina fiender när man ska skjuta dem men även denna funktion fungerar stundvis dåligt. Av någon anledning hamnar siktet då och då lite på sidan om fienden och man missar sin attack.

Det är svårt att inte få känslan av att High Moon Studios blivit lata när man spelar igenom Deadpool. Spelet är fyllt av i princip identiska fiender, bandesignen är under all kritik, spelet innehåller näst intill inga hemligheter att hitta och till och med bossfighterna är enformiga. Det handlar oftast om att få in några slag, hålla sig undan en stund för att få tillbaka hälsa och sedan göra om samma rutin igen tills bossen dött.

Bakom Deadpools helt galna humor, kreativa röstskådespel och sjuka skämt finner vi ett väldigt vardagligt och generiskt actionspel utan några som helst överraskningar. Det är inte dåligt men det är inte heller speciellt bra. Karaktären är perfekt gestaltad och det märks att High Moon Studios förstått vad karaktären handlar om och hur rolig han faktiskt är. Men spelet saknar helt enkelt den finess som krävts för att det skulle stå ut från mängden. Är du ett fan av rå humor, upprepande men milt underhållande spelupplevelse är det fullt accepterbart att fjanta bort en helg, men annars finns det bättre spel att lägga pengarna på.

Det Bra

  • Bra röstskådespeleri
  • Rå humor

Det Dåliga

  • Enformiga strider
  • Tråkig bandesign
  • Opålitlig kontroll
5

Skriven av: Håkan Hägglund

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Nintendo har dammat av Mario & Luigi: Superstar Saga för att passa Nintendo 3DS. #BowsersMinions… https://t.co/bmfVjwvNCL
Göteborgsbaserade indiestudion Skyglobin avslutar nu sin trilogi The Journey Down. Vad väntar Bwana och hans vänner… https://t.co/a9m5dNOpdv
Beetlejuice är en mycket excentrisk och busig figur, vilket borde passa bra in i LEGO-universumet. #Legodimensions… https://t.co/byC1Z34XUN