Fable: The Journey

Av i i Recensioner, 4 Mer

Fable: The Journey

Du är hjälten. Din kropp är kontrollen. Nu är det upp till dig om ondskan ska regera över Albion eller om du kan hjälpa Theresa att besegra mörkrets makter.

Microsofts spelstudio Lionhead har utvecklat ett spel inom Fable-franchisen där Kinects sensor helt och hållet används till kontrollen. Det innebär att du inte använder någon handkontroll utan istället styr hjältens rörelser med hjälp av din kropp. Tidigare har Kinectspelen främst riktat sig till en lite yngre publik, men med Fable hoppas Microsoft även att fånga lite äldre och även lite mer inbitna spelare. Har man lyckats med att skapa ett spel till en bredare målgrupp? På den frågan får jag nog svara både ja och nej, fast det blir mest nej. De inbitna spelarna kommer säkerligen att sakna handkontrollen och tycka att styrningen är alltför oprecis.

I Fable: The Journey möter du Gabriel. Han har kommit bort från den karavan han följt och tvingas på grund av att en bro rasat att ta en lång omväg. På sin resa träffar han Theresa, en kvinna som trots att hon är blind ser mer än de flesta seende gör. Hon hoppas att Gabriel ska bli en hjälte och rädda Albion från undergång. En ond varelse vid namn The Corruptor hotar att med sin armé av ondskefulla varelser ta kontroll över Albion. Gabriel är kanske inte det mest optimala ämnet för att bli en hjälte då han är ganska feg men med din hjälp så kommer han säkert att klara uppgiften.

En ganska stor del av tiden tillbringar du styrandes en häst med vagn. Hästen heter Seren och är en viktig del av Gabriels liv. Du styr hästen som om du satt och höll i tömmarna. Det funkar mestadels bra, fast när Seren kommer upp i sprinthastighet så blir hon lite svårstyrd. Det gäller exempelvis när man ska undkomma ett mörker som skjuter ut lavainspirerad gegga på vägarna. Det är inte så lätt att undkomma denna gegga då styrningen är oprecis i höga hastigheter vilket ställer till irritation.

Ganska snart får Gabriel ett par magiska handskar med vars hjälp han kan utföra trollformler. Totalt finns fem trollformler som man utför med hjälp av olika armrörelser. Med hjälp av vänster arm (höger om du är vänsterhänt) kan du knuffa eller ta tag i saker och kasta bort dessa. Höger arm används till att skjuta olika magiska grejer. Det första man får är en blixtboll med vars hjälp man kan eliminera otäcka varelser. Med samma arm kastar man även bland annat eldklot och spjut. De senare är lite mer komplicerade att utföra så de är svåra att använda i intensiva strider. Man ska nämligen vifta med handen för att ladda upp eldklotet eller föra handen bakom axeln för att skapa ett spjut vilket tar lite tid. Vissa strider och viss problemlösning kräver att man använder kombinationer av olika trollformler. Exempelvis så ska man med vänster arm först knuffa till fiender som har sköld för att sedan skjuta på dem med höger arm.

Lionhead har tänkt på att det inte går lika smidigt och snabbt att använda Kinectsensorn som en vanlig handkontroll. De anfallande varelserna är nämligen inte lika snabba som i många andra spel utan man har tid att utföra armrörelserna för att skjuta blixtbollar och annat på fienden. Spelet är på så sätt ganska förlåtande. Det gör att tempot är lite långsamt, vilket jag dock inte vill se som någon stor nackdel. Det är nämligen kul att strida med hjälp av kroppen. Kinectsensorn fungerar ovanligt bra i Fable: The Journey vilket Lionhead verkligen ska ha kredit för. Styrningen är emellertid långt ifrån perfekt. Den upptäcker inte alla rörelser man gör vilket är irriterande. Mest frustrerande är att sensorn inte alltid upptäcker när man blockerar en inkommande attack genom att hålla höger arm vågrätt framför bröstet. Jag har några gånger lite omoget bankat mina händer i soffan av ilska över att jag dött på grund av att mina blockeringar inte fungerat. Det är synd att sensorn inte fungerar helt hundraprocentigt. Annars hade spelet fått ett högre betyg.

Om Kinect fungerat bättre kunde Fable: The Journey varit ett riktigt kul spel. Lionhead borde dock ha förkortat tiden då man sitter bakom tömmarna och styr Seren. Dessa spelsekvenser är enformiga. Man färdas genom ett härligt landskap och stöter på en hel del fiender. Precis som i tidigare Fablespel så är en lite torr brittisk humor hela tiden närvarande och det omfattande röstskådespeleriet är riktigt bra. Grafiken är snygg och musiken ger en bra stämning. Spelet är emellertid helt uppstyrt. Man färdas nämligen på linjära banor där valfriheten är minimal.

Skriven av: Mats Ernofsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Efter en lång tid av fiktiva framtidskonflikter återvänder Call of Duty-serien till sina rötter, 1900-talets krig m… https://t.co/mhPLwbld6N
I Sonic Forces har Sonic Team försökt utveckla ett klassiskt Sonic-spel i modern tappning. Hur väl har de lyckats m… https://t.co/qkdspKuxJK
Once more into the fray. Uppsalabaserade studion MachineGames ger oss åter möjligheten att meja ner nazister.… https://t.co/qmRlUbjLSq