Gauntlet

Av i i Recensioner, 2 Mer

Gauntlet

Gauntlet såg dagens ljus för första gången 1985 som ett av Atari utvecklat arkadspel. Spelet har fått en mängd uppföljare och nu är det tur för en svensk studio att tolka Gauntlet.

Gauntlet blev känt för framför allt för dess möjligheter att samarbeta tillsammans, så kallad co-op. Dessutom har en del spelare kultförklarat de korta meningar som berättaren då och då serverade dem med. Jag har spelat Gauntlet för längesedan och det är just dessa två saker jag minns. Jag har dock inte det ursprungliga Gauntlet i tillräckligt färskt minne för att kunna göra en djuplodande analys av hur dagens version står sig i förhållande till ursprunget.

När jag slog upp 1985 års version av Gauntlet på Wikipedia så hittade jag några meningar från berättaren och dessa är intakta i den nya version jag nu har testat. Det är kul med tanke på hur coola de kändes 1985. Man kan få höra en sarkastisk kommentar från berättaren som ”Gauntlet needs food – badly!” och hjältarna är inte sämre de. ”Haha, you create, I destroy” är exempelvis en av den självsäkre krigarens meningar. Trots att dessa meningar upprepas ganska ofta under spelets gång så är de klart positiva och väl genomtänkta för att passa respektive personlighet.

Man har till och med lagt in några humoristiska meddelanden (skriftliga förstås) under laddningssekvenserna. Den konstigaste kommentaren är nog ”Did you know that tips are shown during the loading screen?”. Självklart vet man det eftersom man faktiskt läser tipsen. Den som letar efter en saftig story kan däremot sluta läsa. Handlingen i Gauntlet är nämligen ytterst sparsmakad.

När man startar Gauntlet för första gången ställs man inför några korta lärobanor där man får lära sig lite om de fyra hjältarnas (eller rasernas om du vill säga det istället) attacker. Därefter väljer man hjälte, men man kan när som helst byta till en annan. Det visade sig vara riktigt stor skillnad mellan hjältarnas attackmönster. Det gör att man verkligen märker en skillnad när man byter hjälte. Mest urskiljer sig trollkarlen (wizard) från resten. Det går väldigt fort att lära sig attackerna hos krigaren (warrior), valkyrian och alven (elf). De har bara tre attacker som är enkla att utföra. Däremot kräver det en del tålamod innan man kan trollkarlens alla nio attacker som består av olika kombinationer av knapptryckningar. Min favorit blev valkyrian som närmast kan beskrivas som en sorts korsning mellan alven och krigaren.

Själva spelandet är riktigt enformigt. Det gäller att ta sig fram i grottor och tempel och dräpa alla fiender utan att själv ta så mycket skada. Det finns tre olika miljöer med vardera fyra banor, men banorna är tyvärr alltför lika varandra. Det gäller även fienden som definitivt inte är speciellt variationsrik. Det är också bra om man inte kastar sin sköld på den mat som finns lite här och var. Gör man det förstörs maten och berättaren får en möjlighet att sarkastiskt kommentera att du förstört maten och att du därmed valt en modig strategi.

Kortfattat finns det några olika typer av banor. Vissa är slumpmässigt skapade medan andra är färdigstöpta redan när du köpte spelet. Till de senare hör bland annat banor där döden, i form av bland annat en svart skugga, jagar dig. Slutligen finns bossarna – totalt tre stycken då det är tre världar. Därtill kan man diskutera om vissa fiender ska ses som minibossar eller bara vanliga fiender. Jag lutar åt det senare då dessa fiender inte utmärker sig tillräckligt mycket från resten.

Gauntlet är ett renodlat Hack and slash-spel. Även om det på ytan liknar Diablo-serien så är det en stor skillnad mellan dessa. I Gauntlet är rollspelselementen väldigt undanskymda. Det finns exempelvis bara två möjligheter att uppgradera sin hjälte. Dels köper man nya attacker för det guld man samlar. Dels finns något som kallas masteries. För att erövra dessa masteries måste man utföra någonting. Exempelvis, om man tappar den krona som man så gärna vill ha på huvudet 200 gånger så får man en masterie som i sin tur ökar din hjältes snabbhet både gällande attacker och rörelse under en kort tid efter det att man tappat kronan på nytt. Tänk dock på att såväl uppgraderingarna som masteries är knutna till en hjälte. Byter du så måste du alltså bygga upp denna nya hjälte från grunden.

En mycket irriterande detalj är att man måste spela igenom en hel bana för att spelet ska sparas. Det missade jag en gång. Jag hade klarat två våningar och var inte speciellt långt från slutet när jag var tvungen att avsluta spelet. Nästa gång jag spelade fick jag börja om från början på denna bana.

Utvecklarna rekommenderar att man spelar med en handkontroll istället för med tangentbord och mus. Jag håller med, fast jag är ju mer konsol- än PC-spelare. Det fungerade kanon att spela med min kabelförsedda Xbox 360-kontroll. Jag kopplade dessutom upp datorn mot teven och hemmabioanläggningen. Vips förvandlades Gauntlet till ett spel som lika gärna kunnat ges ut till någon konsol.

Jag både gillar och ogillar Gauntlet. Skillnaden mellan hjältarna är jättebra och kommentarerna festliga, men variationen är kass. Bäst blir spelet när man samarbetar upp till fyra spelare. Det blir dock lätt rörigt då. Wowkänslan som 1985 års arkadspel gav spelarna infann sig aldrig hos mig när jag spelade denna moderna version av Gauntlet. Spelet kändes inte på något sätt unikt och det luktade inte heller retrospel. Trots det är Gauntlet ett ganska kul spel. Spelet är inte överdrivet dyrt (20 dollar på Steam i dagsläget) vilket gör att jag kan förlåta dess brister.

Det Bra

  • Co-op
  • Skillnaden mellan hjältarna
  • Kommentarerna
  • Bäst med handkontroll

Det Dåliga

  • Dålig variation
  • Några fler rollspelselement hade varit kul
  • Känns inte unikt
  • Måste spela igenom en hel bana för att kunna spara
6

Skriven av: Mats Ernofsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Efter en lång tid av fiktiva framtidskonflikter återvänder Call of Duty-serien till sina rötter, 1900-talets krig m… https://t.co/mhPLwbld6N
I Sonic Forces har Sonic Team försökt utveckla ett klassiskt Sonic-spel i modern tappning. Hur väl har de lyckats m… https://t.co/qkdspKuxJK
Once more into the fray. Uppsalabaserade studion MachineGames ger oss åter möjligheten att meja ner nazister.… https://t.co/qmRlUbjLSq