Grand Theft Auto V

Av i i Recensioner, 6 Mer

Grand Theft Auto V

Det mest kostsamma spelet någonsin är ett monster till spel som verkligen levererar något utöver det vanliga. Sannie vet, han har svettats i timmar med att stjäla bilar, begå inbrott och råna banker.

Grand Theft Auto V (GTA V) har redan blivit känt som det största och mest kostsamma spelet som någonsin skapats. Spelserien i sig har för längesedan blivit stämplad som något av det mest våldsamma och anarkistiska denna värld har skådat. Alla spel i serien har blivit väldigt väl mottagna och längtan efter denna uppföljare har nästan varit olidlig. Trots det lyckas GTA V att leverera långt över både mina och många andras förväntningar.

GTA V är STORT, extremt stort. Faktum är att spelets karta enligt Rockstar själva ska vara i ungefär samma storlek som kartorna i GTA: San Andreas, Red Dead Redemption och GTA IV tillsammans. Detta är något som till en början låter närapå otroligt, men som man redan efter de första timmarnas utforskning kan konstatera ligger väldigt nära sanningen. Men storleken på kartan är förstås inte det enda som tilltagit. Både antal karaktärer som man stöter på och antal karaktärer som man själv får möjlighet att styra har också växt till sig.

Handlingen utspelar sig numera utifrån tre olika karaktärer, Trevor, Michael och Franklin. Alla med varsitt förflutet och särskilda personligheter. Frank är mer eller mindre en stereotypisk tjuv, som finner mest motivation i de stora stötarna och de stora pengarna. Michael är en 40 år gammal (före detta) brottsling som numera kallar sig för pensionerad och som tidigare i livet haft ett samarbete med Trevor. Trevor är å andra sidan den mest bisarra och förmodligen mest intressanta karaktären av alla tre. Han är en minst sagt labil person som finner Redneck-livet falla honom bäst i smaken och som med jämna mellanrum inte bara borde klassas som labil utan snarare som rent psykotisk.

Även om Trevor har en viss fallenhet för att gå över gränsen och ibland bli lite ”over the top”, är han förmodligen den karaktär som bidrar med mest kontrast. Det är oftast Trevors uppdrag som skiljer sig från mängden och som blir precis så galna som de mest minnesvärda uppdragen från föregående spel i serien. Karaktärerna skiljer sig dock åt på mer än dessa vis då varje karaktär även har varsin specialförmåga. Trevor har förmågan att gå bärsärk på så gott som allt som rör sig, Frank kan aktivera ett slags bullet-time-liknande läge för att sakta ner tiden under intensiva biljakter och Michael kan aktivera ett liknande läge under skottlossningar.

Alla tre har utöver det även olika ansvarsområden under olika uppdrag, Frank är exempelvis oftast ansvarig för uppdrag som har med bilar och körande att göra. Michaels uppdrag kretsar mest kring skottlossningar eller ”shootouts” och Trevors mest kring alla möjliga flygbara fordon. Sedan finns det förstås tillfällen då alla tre blir tvungna att samarbeta. Under dessa tillställningar blir man som spelare nästan alltid tvungen att aktivt byta mellan de tre karaktärerna för att kunna slutföra alla de uppgifter som uppdraget i fråga innefattar. Skiftandet mellan karaktärer sker snabbt och enkelt, men ger också varje tremansföreställning en känsla av konstant förändring och omväxling.

Det konstanta skiftandet mellan de tre olika karaktärerna ger även storyn en extra dimension. Då varje byte mellan karaktärerna innebär olika umgängen, olika kontaktakter och därmed olika upplevelser. Det finns också en handfull tillfällen då man efter avslutat uppdrag byter från en karaktär till en annan för att upptäcka att karaktären man bytt till redan är på väg till nästkommande del i storyn, eller redan inlett nästkommande uppdrag på egen hand. Det i kombination med alla övriga karaktärer som man slumpmässigt kan stöta på lite varsomhelst och när som helst, ger en som spelare känslan av att världen och människorna i spelet lever och rör på sig och inte nödvändigtvis behöver din interaktion. Det får likaså spelaren att se på spelet som en äkta värld och något som trots alla galenskaper faktiskt lever på sitt eget lilla vis.

Men hur man än vänder och vrider på GTA V kommer man alltid tillbaka till spelets storlek. Det är enormt till yta, det finns enormt många fordon, enormt många olika sysslor och man kan lägga enormt mycket tid på precis allt i denna ofantligt stora värld. Man kan göra precis allt från att köpa bil, flygplan eller hus, spela golf, dyka, bowla, köpa eller sälja aktier, starta egna företag och gå på strippklubb till att hoppa fallskärm… med fyrhjulingar. Det finns förstås också en hel uppsjö av knasiga människor och personligheter att bekanta sig med under spelets gång. Det erbjuder mängder av roliga och skruvade konversationer. Denna öppna värld får precis alla andra öppna världar att skämmas, för den är i sin helhet mer eller mindre felfri och innefattar trots sin storlek inte några nämnvärda fel eller brister. Det existerar en del småbuggar, men i en så pass liten omfattning att det inte är något jag personligen skulle vilja klaga på.

Till och med kontrollen på alla fordon är superb och har för mig under spelets gång aldrig förvirrat mig eller vilselett mig på något vis. Och då vill jag än en gång påpeka att det finns ENORMT många olika fordon att köra. Likaså kontrollen över karaktärerna och det uppdaterade coversystemet är långt över förväntan. Det är i helhet en klar förbättring från tidigare spel i serien. Och skulle det nu vara så att man inte hinner ta skydd bakom lämpligt objekt under en skottlossning och kanske dö på kuppen så har Rockstar nu äntligen sett till att spelarens framsteg med jämna mellanrum sparas via ett nytt system av kontrollpunkter.

Som om inte allt detta vore nog är även grafiken i GTA V ett stort lyft från GTA IV. Den gigantiska och detaljrika staden med alla dess skyskrapor och extrema trafik i kombination med kringliggande berg, dalar, sjöar och småbyar borde göra det närmast omöjligt att få spelet att ens fungera på en Xbox 360 eller en PS3. Men spelet fungerar mer än väl och erbjuder allt från underbara blåa stränder till spektakulära vyer uppe bland bergstopparna. Och trots det upphottade utseendet flyter spelet likväl på bättre än sin föregångare. Med det sagt skulle jag dock vilja tillägga att det existerar en del framedrops, men då endast i de lite mer folktäta och händelserika scenarierna.

Det estetiska är även det i helhet perfekt när det kommer till grafik, design och enhetlighet, speciellt med tanke på konsolernas förutsättningar. Men även delar som musik och röstskådespeleri ligger på så pass hög nivå att det inte riktigt går att jämföra med andra spel på marknaden. Endast spel som The Last of Us har något att sätta emot när det kommer till röstskådespeleri och musik. GTA V har dock en hel del mer att välja på. Det finns totalt 17 radiokanaler att bläddra mellan i varje fordon och varje kanal har sin egen stil samt egna låtar. Man skulle kort sagt kunna säga att man inte löper speciellt stor risk att tröttna på musiken, särskilt inte när man lite då och då snubblar över gamla godingar som Radio GaGa.

Slutligen vill jag än en gång upprepa att det inte finns mycket som kan jämföra sig med GTA V. Det är ett enastående spel på alla fronter och verkar inte lämna något åt slumpen. Med en story innehållande de mest sensationella stötarna jag någonsin skådat och en speltid på ca 35 timmar, samt mängder med av övriga aktiviteter att engagera sig i, kan jag inget annat än att applådera. Rockstar har sannerligen lyckats med detta monster till spel och har dessutom inte tråkat ut mig en enda sekund under resans gång.

Det Bra

  • Miljö/omgivning
  • Musik
  • Röstskådespeleri
  • Variation
  • Kontrollen

Det Dåliga

  • Lite framedrops här och där
10

Skriven av: Sannie Jönsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

En man brinner upp på ett mystiskt sätt. Självmord? Mannen son, David, börjar tvivla. Ligger det något övernaturlig… https://t.co/noa95GHp21
Ni har väl inte missat vår Adventstävling? https://t.co/dHL0YJJls2 https://t.co/2IKCB2RSRx
Letar du efter en mikrofon som utlovar professionell kvalitet för alla gamers, Youtubers, Twitchare och poddare? Bl… https://t.co/0aT81iZIyt