Guild Wars 2

Av i i Recensioner, 2 Mer

Guild Wars 2

Hypen runt Arena Net’s uppföljare till succéspelet Guild Wars har varit mycket stor. Frågan som alla ställer sig är given: lever spelet upp till sin hype?

Guild Wars 2 har avsvurit sig många av de gissel som plågat MMO-genren under de senaste åren. Med en enorm värld och en helt ny artstyle satsar Guild Wars på att bli ledare inom MMO-världen. Eftersom spelet inte har någon fast månadskostnad är det också tilltalande för fler spelare.

Min resa börjar in medias res under anfallet av den stad där min ingenjörhjälte växt upp. Ett par minuter senare är jag ansikte mot ansikte med en stenjätte som sveper bort krigare och magiker fem åt gången. Jag låter mina pistoler tala men blir överröstad när jätten sprängs, och tar med sig en stor bit av landet vi försöker försvara. Guild Wars har en känsla för dramatik och action på ett positivt och levande sätt. Denna goda början tar mig sen in på den väg som ska leda mig in i den enorma världen Tyria.

Under min tid i Tyria träffar jag på flera olika raser, alla olika, men alla godsinnade. De ståtliga Norn krigarna rör sig i samma kretsar som de självgoda och otroligt intelligenta Asura. Mitt och deras äventyr drev oss alla genom huvudstaden Divinity’s Reach där marknader blandades med bostadsområden och statsbyggnader.

Guild Wars 2 har en stor och levande värld. Det finns mycket att utforska, och det är alltid någonting som händer runt omkring. Spelet genomsyras av spontana uppdrag där spelare samlas för att stå mot en större kraft eller uppnå ett mål tillsammans. Spelets största styrka i min mening är hur enkelt den gör det för spelare att samarbeta i världen utan att behöva bekymra sig om att bilda en grupp eller lägga värdering vid vem allting tillhör. Även om områdena är stora så visar kartan alltid när det finns någonting att göra i närheten.

Det finns många sätt för en spelare att utveckla sin karaktär på. För den som är lagd åt hantverkshållet finns det många olika yrken att bemästra. En spelare som blir en duktig vapensmed gagnar inte bara vapen, utan även rejält med erfarenhet. Om spelare-mot-spelare (PVP) känns mer intressant finns det ett stort stöd även för detta. Även om man inte strider mot andra spelare som man träffar i världen så finns ett spelsätt, world vs world, där olika servrar slåss mot varandra i minst sagt episka slag. När det går bra för din server får alla dess invånare olika bonusar under en tid. Det är lätt att ge sig in i PVP redan från en låg nivå eftersom din karaktär alltid är level 80 när du är i PVP-världen.

Jag har haft en hel del bra ögonblick i Tyria, men det finns alltid saker som kunde ha varit annorlunda. Jag kände under tiden jag spelade att min karaktär inte var vidare spännande. Jag hade hört att engineer skulle vara en spännande klass att spela, men fann både spelets förmågor och talanger aningen fantasilösa. Mycket kändes bara som olika variationer på en handfull attacker. Detta är någonting som till stor del kan avgöra hur länge man finner ett spel vara intressant. Eftersom din karaktär får nästan alla sina förmågor redan de första levlarna finns det också gott om tid att tröttna på dem. Varje gång du byter vapentyp så byter du även förmågor. Detta kan ses som både bra och dåligt, men det var inget jag fann tröst i.

Guild Wars har även stoltserat med att vara spelet där grinding är en bortglömd relik. Jag fann detta att vara allt annat än sant. Förvisso fanns det många dynamiska uppdrag runt omkring mig, men många av dessa handlade fortfarande om att döda en mängd fiender eller eskortera olika karavaner genom grupper av fiender. När jag skulle bli vän med nya spelkaraktärer innebar det ofta också att ”döda 10 fiender av en särskild typ”.

Jag tyckte om den berättelse som spelet presenterade för mig. Röstskådespeleriet är styltat och klyschigt, men fortfarande att föredra framför ren text. Jag kände dock att handlingen fördes framåt på ett stapplande sätt då jag behövde gå upp två levlar mellan varje uppdrag. Detta gjorde att det inte kändes som att det fanns något flöde i vad jag gjorde. Det gjorde mig också väldigt medveten om hur lite mina handlingar påverkade världen jag levde i. Ifall den fruktansvärde banditen skulle bränna ner ett barnhem så kunde jag inte springa dit och hindra honom innan jag dödat kentaurer i en timme först. På tal om dessa stackars mytologiska väsen så undrar jag hur många hästmän jag dödat vid det här laget? Utrotning är det enda ord jag finner passande.

Många säger till mig att spelet börjar efter level 30, som jag ännu inte nått. Detta är synd då de första tio timmarna i ett spel ofta är vad som avgör för mig ifall jag gillar det eller inte. Att släppa sitt spel en månad innan storebror World of Warcrafts nya expansion är modigt. I det här fallet kanske tyvärr dumdristigt ifall inte spelet kan greppa nya spelare hårt nog att hålla dem kvar.

Det Bra

  • Stor värld
  • Ingen månadskostnad
  • World vs World

Det Dåliga

  • Grind
  • Hackig story
  • Tråkiga skills
7

Skriven av: Viktor Larsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

En man brinner upp på ett mystiskt sätt. Självmord? Mannen son, David, börjar tvivla. Ligger det något övernaturlig… https://t.co/noa95GHp21
Ni har väl inte missat vår Adventstävling? https://t.co/dHL0YJJls2 https://t.co/2IKCB2RSRx
Letar du efter en mikrofon som utlovar professionell kvalitet för alla gamers, Youtubers, Twitchare och poddare? Bl… https://t.co/0aT81iZIyt