Kirby: Planet Robobot

Av i i Recensioner, 2 Mer

Kirby: Planet Robobot

Kirby är en rund, charmig bollformad karaktär som roat spelare i snart ett kvarts sekel. Trots sin ansenliga ålder är han ”still going strong”.

För bara två somrar sedan fick jag äntligen återse en av mina Nintendo-favoriter – Kirby – på den bärbara marknaden i form av ett renodlat plattformshoppande Kirby-äventyr. Och även om allt rosa fluff redan då var lite mycket att smälta för mina 27 år gamla ögon skulle jag nog vilja påstå att Kirby-suget vid det här laget har återvänt. Detta alldeles lagom tills nästa bärbara Kirby-titel nått den europeiska marknaden.

Kirby: Planet Robobot, som den nya titeln heter, har som i de flesta andra Kirby-spel sitt huvudfokus på ett enspelarläge med en ganska lättsmällt story. Under uppstarten av enspelarläget, kallat Story Mode, får man därför med en gång veta att Kirbys hemplanet sedan det föregående spelet – Triple Deluxe – hunnit bli kvitt den gigantiska bönskälken, men att planeten nu istället blivit invaderad av någon form av utomjordisk ras som har en till synes högst avancerad robotiserad armé. Berättelsen förtäljs än en gång via de omsorgsfullt animerade filmklippen som vi senast såg i Triple Deluxe och via den inledande filmsekvensen klarläggs det för spelaren att det är upp till Kirby att ställa saker och ting till rätta ännu en gång.

Story Mode inleds därefter med den traditionsenliga introduktionen av Kirbys olika förmågor via spelets absolut första bana i den första av sju olika världar. Kirbys förmågor är i stort sett desamma som i föregående spel, och inkluderar allt från glidtacklingar till möjligheten att svälla upp som en ballong och flyga, för att inte tala om förmågan att absorbera fienders olika krafter. Men introduktionen inkluderar även en nyhet specifik för Planet Robobot. Någon gång i mitten av den första banan lyckas Kirby nämligen komma över en av utomjordingarnas robotdräkter, vilken han tydligen kan använda. Detta innebär förstås att man som spelare får bekanta sig med en mängd nya mekaniker relaterade till robotdräkten, vilket i sin tur också ger spelet sin specifika twist.

Robotdräkten som Kirby plockar upp fungerar som en slags förlängning av den lilla rosa bollens förmågor, vilket gör att även dräkten kan absorbera fienders krafter, men med den adderade bonusen att varje attack levereras med extra krut. Dräkten har utöver detta tillgång till diverse verktyg som gör det möjligt att interagera med den numera mekaniserade hemplanetens omgivningar. Detta öppnar i sin tur upp för nya typer av problemlösning, vilket förstås är välkommet.

Pusslena man ställs inför kan involvera allt ifrån att flytta specifika plattformar till rätt plats via dräktens olika verktyg, till att flytta runt större metallboxar för att låsa upp små genvägar eller omvägar som leder till diverse samlarföremål. Pusslena kombineras i sin tur med 3DS:ens 3D-kapacitet och bygger vidare på det Triple Deluxe gjorde så bra, det vill säga att tvinga spelaren att nyttja den tredje dimensionen. Det ger förstås pusslen mer djup vilket i sin tur bidrar till många tillfredställande ögonblick, där man faktiskt får känna sig lite intelligent.

Planet Robobots Story Mode är – precis som sin föregångares – överraskande bra. Banorna är lagom långa och passar utmärkt till den bärbara plattform spelet befinner sig på. Det skadar heller inte att de utökade pusslen gör spelet något mer utmanande än sist, de saktar dessutom ned tempot något, vilket får spelet att passa ännu bättre som 3DS-titel. Allt detta toppas med underbar musik, som innefattar allt ifrån gamla glada Kirby-klassiker i ny remixad form, till helt nya slingor som passar alldeles utmärkt in i Kirbys universim.

Nu när jag poängterat hur bra det huvudsakliga enspelarläget, Story Mode, faktiskt är kanske det passar bra att gå vidare till ett av de andra extra spellägena som Planet Robobot innehar, Kirby 3D-rumble. 3D-rumble är ett extra enspelarläge som fungerar ganska annorlunda jämfört med Story Mode. I 3D-rumble rör man sig inte från höger till vänster som i ett klassiskt plattformsspel, utan här rör man sig i en riktig 3D-miljö fast med fågelperspektiv. I detta spelläge ska man styra Kirby genom en mängd olika banor, som egentligen bara kan beskrivas som små olikformade arenor, för att i sin tur försöka besegra så många fiender som möjligt på så kort tid som möjligt. Detta genom att enbart nyttja den lilla rosa bollens förmåga att inhalera och spotta ut fiender. Därutöver finns det en kombomätare att hålla reda på. Den plussar man på genom att besgra fiender i klungor och på löpande band. Är man skicklig kan man alltså inhalera en fiende och spotta ut den på en klunga fiender för att slå ut alla på en gång och tjäna extra poäng. System fungerar väl och ger tillsammans med tidtagaruret i detta spelläge bonuspoäng som i slutändan räknas ihop för att avgöra vilken typ av medaljs du får på banan i fråga.

Allt som allt bjuder 3D-rumble på lite omväxling från det Story Mode och kan i viss mån vara lite utmanande, åtminstone om man vill försöka ta guldmedalj på alla banor, eller nå nya höjder på kombomätaren, vilket kräver både finess och taktik. Även 3D-rumble är något av en positiv överraskning och det förlänger spelets livslängd på en mängd olika vis.

3D-rumble är dock inte det enda extra spelläge som finns att finna i Kirby: Planet Robobot, utan det finns även ett flerspelarläge att nyttja, som man förvisso kan spela själv men som åtnjuts bäst tillsammans med en vän. Detta spelläge heter Team Kirby Clash och här återgår Kirby till ett kombinerat 2D- och 3D-plan med sidovy, precis som i Story Mode. Team Kirby Clash går i stort sett bara ut på att tillsammans med en medhjälpare (en dator eller en kompis) besegra en seglivad större boss som befinner sig på en ganska trång bana som ryms på skärmen utan scrollning/panning. Fokus ligger här på att lära sig attackera effektivt, ducka för inkommande attacker och såklart samarbeta med sin partner.

Team Kirby Clash innehar en del nyheter, så som ett levelsystem och möjligheten att öka Kirbys stats för att få bättre attackförmåga, bättre skydd etc. Men konceptet blir snabbt enformigt med den begränsade mängden yta man befinner sig på, spelläget innehar inte heller något direkt djup. Det går som sagt bara ut på att besegra bossen, och Kirbys stridförmågor är tyvärr inte så omfattande att man kan basera ett helt spelläge på dom, inte utan att det blir enformigt.

Då har vi alltså nått slutet på denna recension och hittills har jag egentligen inte klagat på Kirby: Planet Robobot speciellt mycket. Detta huvudsakligen för att jag anser att spelet inte har speciellt många brister. Visst, spelet är ungefär lika lätt som sin föregångare – detta trots 3D-rumble och de mer frekventa och omfattande pusslena – vilket bitvis kan bli lite trist. Det är dessutom nästan lika rosa och fluffigt som sin föregångare, vilket kan tänkas tära lite på manligheten. Och ska man vara petig så arbetar spelet med samma grafikmotor som Triple Deluxe, vilket kanske också känns lite trist. Men i det stora hela har Kirby: Planet Robobot allt man kan önska av en plattformare på 3DS, både när det kommer till ljudbilden, mängden saker att göra och nytänkande kring spelmekaniken. Det räcker högt upp på betygsskalan enligt min mening.

Det Bra

  • Passar perfekt på 3DS
  • Fortfarande underbar ljudbild
  • Ännu fler pussel och hemligheter
  • Kirbys nya robotdräkt
  • Kirby 3D Rumble

Det Dåliga

  • Team Kirby Clash
  • Fortfarande lite för lätt
  • Samma grafik som sist
8

Skriven av: Sannie Jönsson