Trenden att anpassa existerande spel till virtual reality fortsätter under 2017. Efter större spel som Fallout 4 släpps det ganska annorlunda Rockstar-spelet L.A. Noire till alla större VR-plattformar.

Rockstar är för de flesta associerade med Grand Theft Auto-spelen, men de har även sidoprojekt som Rockstar Games Presents Table Tennis och L.A. Noire som sticker ut som kreativa skott från den annars så råa gren som är resten av Rockstars spel. L.A. Noire är ett detektivdrama med vissa actionmoment. Spelet är huvudsakligen centrerat runt att undersöka brottsplatser, försöka hitta ledtrådar och förhöra misstänkta. Spelets uppdrag är plockade från originalspelet men med bara sju uppdrag att spela igenom känns spelet en aning kort för sin prislapp (€30).

Som jag skrev om i min recension av Front Defense: Heroes är locomotion (spelarförflyttning) en olöst gåta för spelutvecklare i VR. Rockstar försöker sig på ett omdiskuterat sätt för att lösa detta på. Den som vill behålla full inlevelse kan använda kontrollerna och svänga med armarna för att flytta karaktären framåt. Detta känns minst sagt fånigt och är även väldigt svårstyrt. Jag hoppas innerligen att detta inte är vart VR slutar vad gäller förflyttning.

Som tur är finns det också möjligheten att klicka sig fram via upplysta objekt av intresse. Detta visar en tredjepersonsförflyttning inte allt för olikt den i Front Defense Heroes. En del inlevelse går här dock förlorad då man mer och mer känner sig som i ett spel snarare än en alternativ verklighet. Denna känsla förstärks även under spelets cutscenes då spelaren är frusen och en blinkande ikon ständigt påminner dig om att ”du kan inte interagera med någonting”. Detta är en av nackdelarna med att adaptera PC-spel till VR istället för att bygga upplevelser från grunden med VR i åtanke. Med detta sagt finns det flera delar av spelet som passar väldigt bra för plattformen. Intervjuscener och att undersöka medelstora brottsplatser känns väldigt väl anpassat för VR. Att kunna gå runt i room scale, böja sig ner för att titta i en soptunna, finna ett skjutvapen och plocka ut det känns mycket mer naturligt i VR än på en vanlig PC. Det är denna typ av upplevelse jag söker i denna sorts spel.

L.A. Noire har som alla Rockstars spel även vissa actionelement. Dessa växlar mellan knytnävsstrider och klassiska eldväxlingar under ett pågående bankrån. Svårighetsgraden här är mycket låg, men upplevelsen är ändå tillfredställande. Utöver detta finns även möjligheten att köra en mycket retro-polisbil mellan brottsplatserna. Detta moment fann jag mest stressande och obekvämt, men som tur är kan detta skippas helt med en warpknapp i bilen. Jag visste inte att warpteknologi fanns på 40-talet, men jag är glad för anakronismen.

Rent gameplaymässigt finner jag ibland L.A. Noire frustrerande. Ifall du misslyckas under ett förhör startar scenen om och du måste upprepa all tidigare dialog. Detta tar kål på en del av inlevelsen och är dessutom mycket mindre roligt fjärde gången igenom. Det är också möjligt att gå in i en förhörssituation utan nog med bevis eller ledtrådar för att lyckas. Detta är förvisso realistiskt, men ur en gameplaysynpunkt är det mycket frustrerande.

Det som väger upp dessa mindre bra delar av spelet är att produktionen är väldigt bra. Både musik, röster och känslan av världen känns rätt. Upplevelsen av en särskild stad i en särskild tid har alltid varit Rockstars starka sida. Detta är även sant för L.A. Noire. Den som är intresserad av noir-deckare eller klassiska hollywood kommer att älska att kunna sätta sina fötter rakt i vattnet för denna era.

Sammanfattningsvis är L.A. Noire en kort men välanpassad VR-upplevelse som ligger någonstans mellan pussel och actionspel. I samma genre kan jag även rekommendera Superhot som fick en VR-utgåva under 2017. Spelets största styrka är dess låga tempo och atmosfär.

Skriven av: Viktor Larsson