Mario Golf: World Tour

Av i i Recensioner, 2 Mer

Mario Golf: World Tour

Mario, Luigi och prinsessan Peach gillar alla att spela golf. Oavsett om det är bunkerslag eller puttar på green så finns de där. Vill du vara med?

Min första stund med Mario Golf: World Tour var en besvikelse. Jag hade valt att spela själv i något som kallades Mario Golf. Men, var fanns alla banor? Hittade nämligen bara två. Och var fanns lärodelen? Jag kastades nämligen i princip bara in i golfen vilket i och för sig inte var något svårt då jag spelat flera golfspel tidigare. Det visade sig att lärodelen fanns under en särskild del av menyn kallad Toad’s Booth. Här fanns kortfattade presentationer över golfen, men interaktiviteten i lärodelen kunde ha varit bättre. Här finns även en omfattande ordlista som förklarar en massa golftermer.

Men var finns då alla banor? Efter att ha gått in i Castle Club i menyn hittade jag en hel del intressant. När jag gick ut ur klubbhuset hittade jag sju niohålsbanor, fast bara en var upplåst. Övriga sex kunde bara låsas upp om jag tjänade stjärnmynt. Hur man skulle tjäna dessa var i detta ögonblick lite osäkert, men klarnade allt eftersom jag spelade. Utanför klubbhuset hittade jag även tre fullängdsbanor med vardera 18 hål varav två skulle låsas upp genom att vinna turneringar. Så det var bara att sätta igång och tävla mot datoriserade motståndare.

När jag fortsatte stigen utanför klubbhuset stötte jag helt plötsligt på ett antal övningar. Här kunde jag öva på bland annat att putta och att slå upp bollen på green. Varför var dessa övningar placerade efter banorna? Hade det inte varit bättre om de funnits före dessa så att jag varit en fullslipad golfare när jag försökte vinna turneringarna? Nu gjorde det inte så mycket för mig som spelat en del golfspel tidigare, men en nybörjare hade säkert behövt övningarna mer än mig.

Varför har jag nu skrivit så mycket om menyerna och klubbhuset? Jo, helt enkelt därför att jag tycker att menysystemet och presentationen kunde ha gjorts mycket bättre då de kan vara ganska förvirrande.

Mario Golf: World Tour är för övrigt ett fullspäckat golfspel där det finns mycket att upptäcka. Jag tar nu delvis tillbaka ordet fullspäckat eftersom jag tycker att det är lite för magert med banor. Det finns bara tre fullängdsbanor vilket är dåligt. Till dessa kan du lägga sju niohålsbanor. Varför så få banor? Jo, svaret på denna fråga ligger antagligen i att Nintendo vill att vi ska köpa fler banor på eShop. Redan dag ett fanns ett banpaket med tre fullängdsbanor och en karaktär att köpa. Två paket till om vardera lika många banor kommer snart. Jag tycker minst sagt att det är sniket att ha så få banor och näst intill tvinga spelaren att köpa fler banor. Köper man samtliga tre paket samtidigt får man inte bara rabatt utan även en speciell karaktär – Guld-Mario.

De tre 18-hålsbanorna är fullt okej, men inte mer. De är till exempel inte alls lika omväxlande och roliga som banorna i Everybody’s Golf till Playstation Portable och Playstation Vita. Niohålsbanorna är däremot betydligt bättre med en hel del Mario-stämning. Dessa banor är riktigt omväxlande och kul att spela. Synd bara att de inte är på 18 hål.

För övrigt finns som sagt mycket att hämta i Mario Golf: World Tour. Spelet är inte bara en ploj som liknar Mario Kart utan spelet döljer ett riktigt bra golfande. Den oerfarne spelaren vill kanske delvis automatisera svingen medan den som är mer erfaren säkert hellre vill använda den så kallade manuella svingen. Använder man den automatiska svingen så trycker man bara två gånger. Första gången för att starta svingen och andra för att avsluta den i rätt ögonblick. Här är det givetvis precision i knapptryckandet som gäller. Den manuella svingen har ytterligare en tredje knapptryckning som avgör hur rakt man slår. Dessutom finns det möjligheter till bland annat backspin och topspin av bollen.

Det finns mycket att tänka på innan man svingar eller puttar. Lutningen på marken såväl vid utslagspunkten som där bollen landar är exempelvis viktigt. På green är lutningen markerad med pilar och det funkar jättebra i sidled medan det är lite svårare att avgöra hur mycket uppåt eller nedåt green lutar. Andra saker som du måste ta med i beräkningen av slaget är exempelvis vinden, underlaget och eventuella hinder på vägen.

Ett Mariospel skulle knappast vara ett Mariospel om allt vore seriöst och verklighetstroget. I Mario Golf: World Tour finns även mynt och guldmynt på banorna. De senare låser upp niohålsbanorna. Dessutom finns olika så kallade power-ups som liknar de som finns i Mario Kart. Dessa Mariospecifika detaljer kan man dock stänga av och på så sätt få ett mycket mer seriöst golfande. Allt eftersom man spelar vinner man dessutom en massa saker såsom kläder och klubbor som gör att den som har samlarfeber verkligen blir tillfredsställda när de spelar Mario Golf: World Tour.

Du kan givetvis spela helt själv, men det finns även flera möjligheter till att utmana såväl kompisar som totala främlingar. Om du spelar lokalt måste ni dock ha en spelkassett i varje konsol. Vill ni hellre spela över internet så går det bra. Här kan man spela såväl enstaka matcher live som turneringar där man laddar upp sitt resultat till en server tillsammans med spökbilder över hur man spelat. På så sätt kan en turnering pågå i flera dagar.

Nu är inte Mario Golf: World Tour enbart vanligt golfande. Det finns en hel del utmaningar också med varierande svårighetsgrad. Dessa utmaningar var riktigt kul och varierande. Utanför klubbhuset fanns en utmaning som jag troligtvis aldrig kommer att klara av. I den gällde det att klara nio banor på vardera två slag. Alltså ett slag för att få bollen på green och sedan en puttning. Misslyckas man med en bana misslyckas hela utmaningen.

Mina känslor för Mario Golf: World Tour är lite mixade. Det är i grunden ett fantastiskt och välfyllt golfspel med bra spelmekanik där man kan spela såväl ensam som mot kompisar. Lite smolk i bägaren finns dock i form av ett rörigt menysystem och få banor.

Det Bra

  • Bra spelmekanik
  • Hyfsad variation
  • Späckat med innehåll
  • Kul

Det Dåliga

  • För få banor
  • De tre 18-hålsbanorna är inte tillräckligt varierande
  • Rörigt menysystem
8

Skriven av: Mats Ernofsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Göteborgsbaserade indiestudion Skyglobin avslutar nu sin trilogi The Journey Down. Vad väntar Bwana och hans vänner… https://t.co/a9m5dNOpdv
Beetlejuice är en mycket excentrisk och busig figur, vilket borde passa bra in i LEGO-universumet. #Legodimensions… https://t.co/byC1Z34XUN
Pokkén Tournament är en handburen återutgåva av det mycket populära Wii U spelet med samma namn.… https://t.co/nyq6ZogsSV