Pineview Drive

Av i i Recensioner, 3 Mer

Pineview Drive

I en ödslig herrgård vid slutet av Pineview Drive pågår något kusligt. Du står vid dess portar och undrar vad som hände din älskade fru som försvann för 20 år sedan. Vågar du lösa mysteriet?

Utgivarna av Pineview Drive beskriver spelet på följande sätt: ”A one-of-a-kind horror shocker – a game aware of your fear!” Det ingav mig verkligen förhoppningar om att bli rejält skrämd. För om jag ska skryta så blir jag inte speciellt lätt skrämd av varken rysare på film eller spel inom denna genre.

Inledningen av Pineview Drive visade sig dock vara långt ifrån skrämmande. Jag letade efter en nyckel. När jag väl hittat den gällde det att se om den passade i någon dörr. Sedan hittade jag ännu en nyckel så började letandet efter rätt dörr återigen. Det var verkligen inte skrämmande utan istället snarare långtråkigt. Det var egentligen bara musiken och vissa ljudeffekter som var skrämmande. För på den fronten har verkligen Visual Imagination Software, som utvecklat spelet, lyckats. Jag verkligen ryser i hela kroppen så fort jag tänker på ljudet i Pineview Drive.

Efter att ha letat rätt på ett flertal nycklar svepte ett ljussken fram genom det lilla rum jag befann mig i. Var det ett spöke? Vänder mig så om för att se vad det var men ser inget spöke. Däremot har dörren försvunnit. Hur ska jag ta mig ut? Så ses återigen ett ljusfenomen. Lite läskigt var det. Nu hade dörren kommit tillbaka och vid dörren fanns – gissa vad. Jo, en nyckel.

Därefter hände inte speciellt mycket på ett tag. Jag letade efter nycklar och provade dessa i låsta dörrar. Spelet blev långtråkigt och herrgården blev större och större efter hand som jag låste upp fler dörrar. Väldigt lite hände. För att få ledtrådar vart jag skulle gå i min jakt efter nycklarna gällde det att hålla ögon och öron öppna. Barn leker. Men var? Det tog ett bra tag för mig att hitta dem. Telefoner ringer. Något skramlar till. Det klinkar på pianot.

Det var sällan något egentligen hände, men ibland visades något ljusfenomen, andra gånger ett ljud. Fast för den som stannar kvar vid spelet ökar skräckmomenten mot slutet av spelet. Utvecklarna förlitade sig mycket på att mörkret, och framför allt på ljudet. Ljudeffekterna och musiken var mer skrämmande än vad som faktiskt hände på skärmen. Det var tråkigt eftersom jag efter ett tag vande mig vid att fumla runt i mörkret och tända stearinljus och leta batterier till min ficklampa. Jag vande mig till och med vid ljudet som allt eftersom jag spelade kändes mindre och mindre skrämmande. Visual Imagination Software tycktes tro att om min karaktär flämtade och stönade så skulle det räcka för att jag skulle bli rädd. Tyvärr, så var inte fallet utan det blev på flera ställen mer komiskt än skrämmande då min karaktär tycktes bli rädd för ingenting och allting.

Det finns en enkel story i Pineview Drive, men den är inte speciellt välutvecklad. Det gjorde att spelet inte kändes särskilt inspirerande. Varför letade jag efter min älskade fru? Ja, det är ganska uppenbart varför, men jag fick inte reda på speciellt mycket om omständigheterna kring hennes försvinnande eller varför jag återvänt till herrgården.

Summa summarum så var Pineview Drive inte det skräckspel jag hoppats på. Spelet bjuder på ett evigt letande efter nycklar och rum dit dessa passar. Det innehåller alltför lite action och det håller inte i längden att mestadels skrämmas med mörka rum och läskigt ljud. Mer krävs av ett bra skräckspel. Pineview Drive är tyvärr mest en gäspning. Spelet bjuder på alltför mycket frustrerat och enformigt springande fram och tillbaka i herrgården.

Det Bra

  • Ljudet

Det Dåliga

  • Evigt letande efter nycklar
  • Låg skrämselfaktor
  • Enformigt
  • Dåligt utvecklad handling
4

Skriven av: Mats Ernofsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Nintendo har dammat av Mario & Luigi: Superstar Saga för att passa Nintendo 3DS. #BowsersMinions… https://t.co/bmfVjwvNCL
Göteborgsbaserade indiestudion Skyglobin avslutar nu sin trilogi The Journey Down. Vad väntar Bwana och hans vänner… https://t.co/a9m5dNOpdv
Beetlejuice är en mycket excentrisk och busig figur, vilket borde passa bra in i LEGO-universumet. #Legodimensions… https://t.co/byC1Z34XUN