Pixel Hunter

Av i i Recensioner, 7 Mer

Pixel Hunter

Välkommen tillbaka till 8-bitarseran i ett spel där du som jägare är den som blir attackerad av djuren.

Det släpps en hel del retrospel idag. Det är spel som antingen inspirerats av äldre konsoler eller som tagit steget fullt ut och utvecklats som om det vore ett retrospel. Pixel Hunter är uppbyggt som ett 8-bitarsspel, alltså som ett spel från Nintendo NES-tiden. Spelet är emellertid inte fullt ut ett 8-bitarsspel eftersom grafiken inte är platt utan delvis har en 3D-effekt. Det genom att den är uppbyggd med voxelteknik där pixlarna bytts ut mot kuber vilket ger djup åt grafiken. Dessutom utnyttjar Pixel Hunter 3D-tekniken hos Nintendo 3DS.

Djuren har tröttnat på jägaren. De har stulit alla hans vapen. Nu är jägaren stridslysten. Han ska ha vapnen tillbaka. De får han efter bosstriderna i slutet av varje värld. Totalt finns fem världar, alla med sitt unika tema – skog, berg, artiskt, vulkan och strand. Nu är emellertid förhållanden omvända. Jägaren får försvara sig mot attackerande djur. Här finns bland annat sköldpaddor som fegt gömmer sig i sitt skal, örnar som attackerar uppifrån, studsande getter och hoppande kaniner. Varje värld har sina egna djur. Eftersom Pixel Hunter är ett 8-bitarsspel. Är det på vissa ställen svårt att se vad det är för djur som attackerar, men för det mesta är det inga problem.

Pixel Hunter är ett sidscrollande plattformsspel som för det mesta inte är överdrivet svårt. Det finns dock partier som är riktigt frustrerande svåra, dock inte alltid svåra på ett positivt sätt. Det gäller ibland verkligen att ha rätt timing. Man kanske ska hoppa på en serie plattformar och hoppa i precis rätt ögonblick.

Bossarna är också knepiga och det kan ta några försök innan man lyckas lista ut bossens svaga punkt och utnyttja den till fullo. Bosstriderna är tyvärr inte roliga. En anledning är att om du mister alla liv i bosstriden, eller någon annanstans på banorna för den delen, tvingas du antingen köpa tre nya liv med köttben eller starta om banan. Det är inget kul.

Bandesignen är uppbyggd för mikrotransaktioner vilket inte finns i 3DS-versionen. Det känns som man delvis designat banorna på så sätt att man nästan ska klara sig och att man ska köpa liv för att komma vidare. Sådant blir lätt frustrerande i ett spel som saknar mikrotransaktioner.
Som omväxling finns några runnerbanor där man bland annat åker bob och springer i en lavastinn värld. Det är en kul omväxling till plattformshoppandet där banorna liknar varandra alltför mycket och därmed blir enformiga – alltför enformiga för att vara kul.Inte blir Pixel Hunter mindre frustrerande av att det hackar ibland. Det har hänt flera gånger att jag förlorat ett liv på grund av att spelet hackat. Jag vet inte om det beror på att jag har ett för långsamt minneskort, men jag har inte upplevt att ett spel har tidigare hackat på det viset tidigare. Och då har jag fler än 50 spel på mitt minneskort. Tyvärr har jag inte haft någon möjlighet att byta minneskort.

Musiken är inget mästerverk á la Super Mario. Den är okej, men absolut inget som man lägger på minnet. Pixel Hunter är ett färgfyllt spel där man borde bli glad över färgerna. Det känns som ett  80-talsspel fast man har lagt till en 3D-effekt. Jag tror faktiskt spelet hade tjänat på att vara ett äkta 8-bitarsspel.

Jag tyckte Pixel Hunter var ett kul, retroinspirerat spel. Detta till en början. Trots att spelet var kort hann jag nämligen tröttna. Bandesignen är inget kul i längden och de sektioner där timingen måste vara perfekt är frustrerande. Att behöva spela om frustrerande banor för att man får slut på liv är heller inget kul.

Det Bra

  • Grafiken är stundom fin

Det Dåliga

  • Finns frustrerande partier
  • Bandesignen
  • Känns som ett spel byggt för mikrotransaktioner
  • Hackar ibland
4

Skriven av: Mats Ernofsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Efter en lång tid av fiktiva framtidskonflikter återvänder Call of Duty-serien till sina rötter, 1900-talets krig m… https://t.co/mhPLwbld6N
I Sonic Forces har Sonic Team försökt utveckla ett klassiskt Sonic-spel i modern tappning. Hur väl har de lyckats m… https://t.co/qkdspKuxJK
Once more into the fray. Uppsalabaserade studion MachineGames ger oss åter möjligheten att meja ner nazister.… https://t.co/qmRlUbjLSq