RAID: World War II

Av i i Recensioner, 4 Mer

RAID: World War II

Payday 2 in World War 2. Det är en kort sammanfattning som enligt Steve inte är helt felaktig.

RAID: World War II är ett spel utvecklat av Lion Game Lion och publicerat av Starbreeze Studio. Tidigare titlar från Starbreeze Studio inkluderar Dead by Daylight och Payday 2, så jag hade höga förväntningar av Raid: World War II med förhoppning av att spelet skulle expandera spelmekaniken i de tidigare spelen. I övrigt känns spelet som en skamlös kopia av Payday 2, vilket är både positivt och negativt. Överlag var emellertid RAID: World War II en besvikelse som inte levde upp till mina förväntningar.

Till att börja med finns det inget djup i spelet med en stor brist på story och röd tråd genom spelet. Istället är det uppbyggt av en rad olika uppdrag upplagt för upp till fyra spelare att springa runt tillsammans och spränga fiender i luften. Så om du, liksom mig, föredrar spel med mer handling så är det här inte det ultimata spelet för dig.

Precis som det tidigare spelet RAID så finns det olika karaktärer med grundläggande bakgrundshistoria som alla innehåller någon form utav stereotyp länkad till karaktärens nationalitet. Som brittisk spelare så valde jag direkt den något prydliga Sterling, och personligen tycker jag att denna karaktär har några av de bästa replikerna i spelet, och tillsammans med de andra karaktärerna tillför de en ganska behaglig charm till ett spel som verkligen behöver det. Skämten karaktärerna emellan och övriga dialoger är väl uttänkta, något jag verkligen uppskattade.

Genom varje karaktär kan du välja mellan olika jobb eller klasser som alla har olika stats, vapen och förmågor i form utav stridsrop, vilka ger varje klass en unik känsla eftersom du så småningom kommer att samla alla vapen från även de andra klasserna. För mig fungerar förmågorna ganska bra överlag och bryter upp det i övrigt rätt långdragna skjutandet. Jag tycker att Sharpshooter-klassens stridsrop är bland de bästa, det är inte helt perfekt men det blir lättare att springa in och meja ner ett rum fullt av fiender.

Den lilla mängd story som finns berättas genom halvhjärtade men underhållande filmsekvenser med John Cleese. Det känns rätt uppenbart att han antagligen inte hade några stora förhoppningar kring det här spelet då han, även om det är underhållande, visar väldigt lite ansträngning. Storyn är att varje karaktär har räddats från fienden och som nu gör allt för att förstöra Hitlers välde och om lite guld råkar försvinna längs vägen så desto bättre för våra hjältar. Apropå guld så är det även spelets valuta som används för att uppgradera vapen och karaktärernas kläder, eller varför inte till en riktigt fin toalett. Däremot är det svårt att samla och kräver mycket tid att hitta, vilket är en stor nackdel.

Överlag så är det här spelet inte roligt att spela. Hela spelet är anpassat att spela med tre andra spelare, men även då är miljön horribel och de ändlösa vågorna av fiender är ett stort problem som hindrar spelet från att nå sin egentliga potential. Om du spelar själv blir du grupperad med tre datorstyrda karaktärer, vilket för mig var en bättre upplevelse. Den artificiella intelligensen är fruktansvärt dålig då både fiender och lagkamrater siktar värre än Stormtroopers. Vid flera tillfällen under uppdrag att vakta något i ett litet rum kunde jag titta ut över stora, tomma och otillgängliga områden för att sedan vända mig om och bli överrumplad av 20 fiender som dykt upp från ingenstans. Liknande problem uppstår när fiender helt plötsligt dyker upp genom taken, inte att de hoppar ner utan de går bokstavligen genom taken. Programmeringen i spelet är riktigt dåligt utförd och efter mitt sjunde utförda uppdrag började jag starkt ifrågasätta varför jag ens borde fortsätta spela. Payday 2 var ett riktigt bra spel med en mängd extramaterial som gjorde spelet än bättre. RAID: World War II kommer inte ens i närheten vilket är en stor besvikelse.

Sammanfattningsvis finns det inte så mycket mer att säga om det här spelet. Jag förstår grundidén bakom och för ett fristående projekt så är det inte enbart negativt. Men med tanke på den dåliga programmeringen och den illa designade miljön så får det spelet att kännas värre än vad det egentligen kanske är. Jag är osäker på vad som kan ha orsakat dessa brister, men RAID: World War II känns både påskyndat och forcerat. De frekventa buggarna, den dåliga bild kvaliteten och de plötsliga överrumplingarna förstör ett spel som annars kunde ha varit rätt intressant.

Det Bra

  • Filmsekvenserna

Det Dåliga

  • Dåligt programmerat
  • Skamlös kopia av tidigare spel
  • Horribel grafik
  • Fullt av buggar
3

Skriven av: Steve Gilman

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Dynasty Warriors möter Fire Emblems. Hack ’n’ slash möter strategiskt rollspel. Tillsammans fås ett spel med annat… https://t.co/C1zlNfdWa5
Efter en lång tid av fiktiva framtidskonflikter återvänder Call of Duty-serien till sina rötter, 1900-talets krig m… https://t.co/mhPLwbld6N
I Sonic Forces har Sonic Team försökt utveckla ett klassiskt Sonic-spel i modern tappning. Hur väl har de lyckats m… https://t.co/qkdspKuxJK