S.T.A.L.K.E.R.: Clear Sky

Av i i Recensioner, 3 Mer

S.T.A.L.K.E.R.: Clear Sky

S.T.A.L.K.E.R.: Shadows of Chernobyl var ett riktigt imponerande spel på den grafiska planen för bara något år sedan. Spelet hade hypats grymt mycket innan release och var lyft högt upp åt skyarna, tråkigt nog höll inte spelet måttet och var inte speciellt imponerande på några andra punkter än just den grafiska punkten.

Mycket av detta berodde på att spelet i slutfasen, hafsigt hade slängts ihop. Delar av spelet saknade helt enkelt lite av det jag skulle vilja kalla för riktig spelkänsla. Det var bitvis buggigt och kändes ruskigt ofärdigt från stund till stund, intresset av att klara spelet fullt ut försvann tackvare detta ganska snabbt.

Mina förhoppningar om S.T.A.L.K.E.R.: Clear Sky var att de buggar som kännetecknade Shadows of Chernobyl var borta och att den omtalade spelkänslan skulle finnas där. Clear Sky är inte en uppföljare till sin föregångare utan funkar istället som en prequel till det första spelet.

Clear Sky tar en tillbaka några år i tiden och försöker binda samman storyn från det första spelet med den story som Clear Sky bjuder på. Inledningen visar ett gäng stalkers som är ute på vandring och av ren olyckshändelse råkar ut för en stor urladdning. Nästan hela gruppen dör, men en överlever utav någon anledning, det är den överlevande som blir spelets huvudperson.

Efter att medvetslös blivit förd in i en by och undersökt av ett par läkare förstår man att det är någonting som är speciellt med huvudpersonen. Man får snabbt därefter sitt första uppdrag ute i zonen, där alla möjliga faror lurar.

En av de få saker som jag kan lägga fingret på och säga att utvecklarna lyckats med är atmosfären och miljön. Clear Sky är, likt sin föregångare, väldigt grått och trist. Detta bidrar till en väldigt speciell känsla som får miljön att verka skitig och hotfull, den är väldigt uttrycksfull och har en väldigt distinkt atmosfär.

Tråkigt nog så är atmosfären det enda som jag känner övertalar mig att spela vidare, kontrollen är seg, livlös och tråkig. Tempot existerar inte ens och storyn är svår att koppla till Shadows of Chernobyl. Det finns helt enkelt inte mycket som driver en att spela vidare, och det är just där det stora felet i spelet ligger, det finns inget som engagerar, och redan där av halva striden förlorad.

I slutändan tror jag ändå att S.T.A.L.K.E.R.: Clear Sky har mycket att bjuda på, men spelet visar många gånger inte det självmant. Man får tvinga sig fram till de punkter man tycker är intressanta sedan får man strunta i resten, tråkigt men sant.

Det Bra

  • Atmosfären

Det Dåliga

  • Kontrollen
  • Storyn
  • Spelglädjen
5

Skriven av: Sannie Jönsson