Seabed Prelude

Av i i Recensioner, 4 Mer

Seabed Prelude

Det är en fördel om man gillar klassisk musik om man ska spela Seabed Prelude. Dessutom är ett VR-headset en nödvändighet.

Under min tid som spelrecensent har jag spelat många bra spel och många dåliga spel. Ett fåtal har jag gett 10/10. De spel som varit så bra att jag spelat dem nästan rakt igenom eller som jag rent av fortfarande spelar idag. Jag vill dock inte minnas att jag har gett något spel lägre betyg än en 2:a. Detta för att detta lägsta av betyg ska vara reserverat för endast de buggigaste, mest innehållslösa eller rent av moraliskt förkastliga av spel. Seabed Prelude är inte moraliskt förkastligt, men det är en av de snällaste saker man kan säga om det.

Spelets upplägg är enkelt. Du agerar kapten på en farkost som mest påminner om skeppet Nautilus ur Jules Vernes bok En Världsomsegling Under Havet. Precis som dess kapten, Nemo har spelaren en förkärlek till musik och tillgång till en majestätisk orgel, en xylofon för barn och en theremin. Spelet porträtteras som ett spel för den som uppskattar klassisk musik. Själv skulle jag räkna mig till den skaran människor. Jag känner att jag har en god förståelse för åtminstone den mer populära klassiska musiken och lyssnar gärna på mina favoritstycken när jag arbetar eller vill slappna av i hemmet. Med detta sagt så får Seabed Prelude mig att avsky de stycken som jag tidigare tyckt om. Spelet får mig alltså att tycka mindre om klassisk musik genom att spela det.

Varje bana har exakt samma upplägg. Din ubåt startar och färdas längs en linje i en undervattensvärld som på intet sätt är vacker eller inspirerande. Längs med denna linje finns sjöborrar i olika färger som motsvarar noter som du ska slå på din xylofon. Varje slag motsvarar en ton, men även om jag är bekant med melodin (ex. Fur Elise eller Claire de Lune) så hörs det inte i tonerna när jag spelar. Efter att ”melodin” är över hamnar man i en mycket långsam vattensluss och erbjuds att köra runt en smärtsamt buggig ubåtsmodell i ett sidorum en stund. Detta är hela spelet och ingen del av det är på något sätt njutbar eller får mig att uppskatta klassisk musik mer. För den som är intresserad av att spela ett beat-rythm-spel (likt Guitar Hero) till Vive kan jag varmt rekommendera spelet Audioshield istället. Det är utmanande, roligt och ger en bra känsla när man spelar det.

Eftersom detta är ett VR-spel är jag såklart intresserad av hur man tar till vara på de unika möjligheter som Virtual Reality erbjuder spelskapare. Spelaren står upp medan hen spelar och använder sina händer för att, som ett berusat troll, banka noterna på en allt för stor xylofon. Då det är sant att man kan gå runt i sin ubåt så är detta inte något som tillför någonting till upplevelsen. Detta skulle gott och väl kunna vara en dålig tech-demo för att visa upp hur motion controls fungerar. Att detta spel ens säljs för pengar är i min mening upprörande. Vidare känner jag frustration och uppgivenhet att det är denna typ av upplevelser som får representera de möjligheter som finns för Virtual Reality. Denna teknologi som är så fantastisk i sin potential och unika upplevelseform får även bära oket av dessa meningslösa och amatörmässiga spelupplevelser som snarare skadar plattformen än bidrar till dess framgång.

Då jag själv är i mitten av den primära målgruppen för detta spel kan jag inte se någon person jag skulle rekommendera Seabed Prelude till. Med undantag för ett spel som gjorde mig så åksjuk att jag nästan kräktes är detta den sämsta spelupplevelse jag har haft i Virtual Reality.

Det Bra

  • Inte moraliskt förkastligt

Det Dåliga

  • Dåligt gameplay
  • Dålig användning av VR
  • Får mig inte att uppskatta klassisk musik
1

Skriven av: Viktor Larsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Nintendo går ganska ofta sin egen väg. Även när det kommer till Fightingspel! #Arms #NintendoSwitch… https://t.co/ADCvrqxj5k
Linda har under ett par veckors tid spelat det nya Fire Emblem Echoes: Shadows of Valentina. #FireEmblemEchoes… https://t.co/M6BfGuqHo5
Välkommen tillbaka till 90-talet och ett gammalt klassiskt fightingspel. #StreetFighter https://t.co/S4HOEAE72Q https://t.co/9reewGgPmA