Starcraft II

Av i i Recensioner, 2 Mer

Starcraft II: Legacy of the Void

I och med Legacy of the Void kommer Starcraft II-trilogin till sitt slut. Viktor har testat spelet och vet hur bra det håller I jämförelse med tidigare delar.

Hösten 2010 skrev jag min recension av Starcraft II. Det var då det första spel jag recenserat som jag jag hade gett 10 av 10 i betyg. Idag avslutas den saga som påbörjades inte fem år sedan, utan mer än sjutton år sedan, Starcraft.

Legacy of the Void följer Starcrafts teknologiskt avancerade ras Protoss. Berättelsen centreras runt den unge hierarken Artanis. Hans dröm är att återta Protoss hemplanet Aiur från den ockupation av Zerg som pågått under många års tid. En annan återkommande karaktär är den Zeratul, en dark templar som söker sanningen runt en profetia om galaxens öde. En stor del av kampanjen utspelar sig på flaggskeppet Spear of Adun, ett uråldrigt rymdskepp som är en blandning mellan ett slagskepp och en ark för Protoss civilisation. På samma sätt som de tidigare kampanjerna för Terran och Zerg så finns det här flera sätt att förändra den armé som följer spelaren in i strid. Under de tidigare kampanjerna har man ofta behövt göra avgörande val redan vid ett tidigt tillfälle i kampanjen, men här är systemet mer flexibelt. Varje ny enhet har initiellt två olika typer med potential för en tredje. Protoss grundenhet Zealot kan exempelvis antingen lära sig en snurrande områdesattack, en särskild charge som förflyttar enheten genom andra enheter (som en häst i schack) eller i sin sista form helt enkelt göra ordentligt mycket mer skada. Varje enhet kan ändras runt på det här sättet fritt mellan uppdragen och den friheten som det innebär är mycket uppfriskande. Det gör att kampanjen känns extra rolig och gör att man gärna provar nya sätt ifall man inte skulle lyckas initiellt. På samma sätt kan själv skeppet Spear of Adun få nya förmågor under resans gång. Skeppet har en egen action-bar under uppdragen där man kan placera olika förmågor med egna cooldowns. En av mina favoriter är Orbital Strike, en förmåga som skjuter fem projektiler från omloppsbana precis vart du vill på kartan. Det som gör denna förmåga så speciell är att spelet pausas medan du sätter ut målen för denna förmåga, något som man inte är van vid när man spelar Starcraft. Jag är mycket positiv till de här greppen på kampanjen. De förhöjer spelvärdet en hel del.

Legacy of the Voids kampanj följer mönstret som Wings of Liberty och Heart of the Swarm har satt med varierade uppdrag och många imponerande filmklipp som för storyn framåt. Det är lätt att se hur Warcraft-filmen förmodligen kommer att sätta en ny standard för vad vi förväntar oss från animerad film när den kommer nästa sommar. Jag upplever att det är fler uppdrag än tidigare som tar bort fokusen från bas-hantering och mer fokuserar på att micro-managea en armé eller enskild enhet. Detta har varit populärt tidigare och är rätt roligt. Vill man ha bas-hantering finns också multiplayer som ett klart alternativ.

Det är i multiplayer som det stora omspelvärdet i Starcraft alltid har funnits. Redan när Wings of Liberty kom för fem år sedan var multiplayerläget utmärkt. Idag har det hunnit mogna till en nivå där det är en av de bättre multiplayer-upplevelserna i världen för RTS-spelare. Blizzards XP-system är belönande och det anordnas dagligen turneringar för den som vill vara med och få lite riktig action. Det stora problemet med multiplayer är, som alltid med Starcraft, att spelet är otroligt kompetativt och har en ganska hög tröskel för den som är ny till spelet. Kampanjen gör inte mycket för att förbereda en ny spelare på den absoluta slakt som det kan vara att börja spela multiplayer. Mitt förslag är att försöka hitta spelare med liknande förmåga som en själv för att träna vänskapligen i custom games innan man börjar spela mot främlingar.

Det har tillkommit flera nya enheter och förändringar till existerande enheter i multiplayer. För mig så är enheterna i vissa fall nästan förändringarna till de existerande enheterna mer spännande än de nya. Terrans flaggskepp Battlecruiser kan nu warpa sig vart som helst på banan (hur coolt är inte det?) och plocka upp Siege Tanks i siege-läge med Medivacs (muahahaha). Zerg har äntligen fått enheten som Swarm Lord borde varit, Lurker. En enhet som gräver ner sig och agerar som en Spine Crawler med siege-förmåga. Underbart för den Zerg-spelare som inte bara vill rusha ut Mutalisker innan jag fått upp mina anti-luft försvar (jag tittar på dig, Johannes!). Protoss har i min mening minst spännande multiplayer-förändringar. Det mest spännande är en ny enhet som gör områdesskada ett par sekunder efter att den aktiveras. Det som många av de här förändringarna har gemensamt är att deras effektivitet står och faller på din och motståndarens förmåga att micro-managea era arméer. Någonting som alltid varit en avgörande faktor för spelet som annars har lika förutsättningar för båda spelarna. Med dessa nya enheter är nu Starcraft II ett väldigt stort spel med stor strategisk bredd. I min mening nästan lite för stor. Jag känner mig personligen mer bekväm med de ursprungliga enheter som fanns i Wings of Liberty, men uppskattar de nya strategier som blir tillgängliga med fler valmöjligheter.

Sammanfattningsvis är Legacy of the Void en vackert polerad avslutning på den minst sagt episka trilogi som Starcraft II har inneburit. En trilogi som skiftat hur vi ser på RTS-genren och organiserade e-sporter. Kampanjen är rolig och innehållsrik och multiplayer ger väldigt stort återspelsvärde för den som vill hitta det där.

Det Bra

  • Bra kampanjmekaniker
  • Suverän multiplayer
  • Cutscenes i världsklass

Det Dåliga

  • Stor multiplayer komplexitet
  • Hög tröskel för nya spelare
9

Skriven av: Viktor Larsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

En man brinner upp på ett mystiskt sätt. Självmord? Mannen son, David, börjar tvivla. Ligger det något övernaturlig… https://t.co/noa95GHp21
Ni har väl inte missat vår Adventstävling? https://t.co/dHL0YJJls2 https://t.co/2IKCB2RSRx
Letar du efter en mikrofon som utlovar professionell kvalitet för alla gamers, Youtubers, Twitchare och poddare? Bl… https://t.co/0aT81iZIyt