Super Smash Bros. for Wii U

Av i i Recensioner, 3 Mer

Super Smash Bros. for Wii U

Många fans har tålmodigt väntat på Super Smash Bros. for Wii U. Förväntningarna har varit skyhöga. Lyckas Nintendo infria dessa? Och vad är nyheten amiibofigurer för något?

Att för jämnan predika om att Nintendo sitter på enorma mängder spelhistoria, och massvis av minnen för såväl retrospelälskare som spelrävar i allmänhet blir säkerligen tröttsamt att lyssna på i längden. Men är det någon gång man bör påpeka exakt hur mycket fantastiskt Nintendo har gjort, och fortfarande gör för spelindustrin så är det i samband med spelsläpp som Super Smash Bros. for Wii U och Nintendo 3DS. För, precis som den bärbara versionen, är Super Smash Bros. for Wii U fullsmockat med såväl karaktärer som härliga retrospelsreferenser kopplat till det gigantiska arv Nintendo sitter på.

Vid det här laget är det dock så mycket att välja mellan och så mycket att uppleva att det nästan rinner över. Men med alla spellägen från 3DS-versionen – förutom det 3DS-exklusiva Smash Run – tillsammans med återupplivandet av äldre spelalternativ och helt nya spelalternativ är det å andra sidan inte svårt att hitta ett spelläge som faller en i smaken. I Special Smash kan man modifiera sina matcher precis som man själv behagar. Det är bara ett exempel på ett återupplivat spelläge. Utöver detta har även Event Match, som kort och gott går ut på att klara av små uppdrag med specifika mål i tre olika svårighetsgrader, återupplivats. Ett exempel på en nyhet som väntar i Super Smash Bros. for Wii U är Smash Tour. Där varvar man vanliga Smash-fighter i ett Mario Party-liknande upplägg, och samlar stats/bonusar på en brädspelsliknande spelplan. Det finns också strax över 700 troféer och mer än 400 låtar att låsa upp och 140 olika utmaningar att bemästra, samt möjligheten att spela i samarbetsläge i bland annat Classic Mode och Home Run Contest.

Det kanske intressantaste och galnaste tillskottet i Smash for Wii U är möjligheten att kunna spela upp till åtta spelare samtidigt. Har det tidigare, med enbart fyra spelare på skärmen, sett kaosartat ut så kan man kanske tänka sig vilken frenetiskt action det innebär att spela med dubbla antalet spelare. Det enda som krävs för att detta ska fungera är åtta villiga spelare och åtta kontroller av samma eller varierande slag. Det går nämligen bra att använda såväl Wii U:s gamepad som Wiimotes, Classic Controllers, Pro Controllers och Gamecube Controllers (så länge du har tillgång till en Gamecube Controller adapter). Det fantastiska med detta är inte bara att det finns en hel uppsjö av kontrollalternativ att välja på, som man dessutom kan mappa om knapparna på, eller att det går att spela så många på en gång utan att Wii U-konsolen faktiskt klarar av att prestera med så mycket action på skärmen på en och samma gång. Och detta utan minsta tendens till ansträngning. Spelet flyter nämligen på i full HD och med makalösa 60 bildrutor per sekund (FPS). Detta är kort sagt otroligt, inte minst då spelet besitter några av de vackrast återgivna karaktärsmodellerna jag någonsin skådat i någon av respektive karaktärs spelserie.

Utöver ovan nämnda funktionaliteter och spellägen finns möjligheten att modifiera befintliga karaktärers attacker och stats. Det går också att skapa sina egna karaktärer, precis som i den bärbara versionen av spelet. Och precis som i 3DS-versionen kan man samla på sig delar eller föremål till just dessa ändamål under spelets gång. Numera kan man även skapa sina egna banor, vilket fungerar ungefär som i Super Smash Bros. Brawl, med den enda skillnaden att man kan rita upp sina banor via pekplattan på Wii U-gamepaden. På denna front finns det dock ett och annat problem. De begränsade redigeringsmöjligheterna utgör det största hindret och valmöjligheterna bland föremålen man kan välja att placera på banan är en aning för få.

Sist men inte minst bland allt nytillkommet har Nintendo valt att pressa in ännu en funktionalitet i detta redan smockfulla spel, nämligen möjligheten att använda sig av Nintendos nyligen utgivna amiibofigurer. Dessa små figurer går enklast att beskriva som små statyetter baserade på de karaktärer som finns i spelet (jämförbart med Skylanders). Figurerna går att köpa i de flesta spelbutiker där de säljer Super Smash Bros. Amiibofigurerna kan i sin tur scannas in i spelet genom Wii U-gamepaden för att sedan, precis som med övriga karaktärer, stridas emot och sakteligen levlas upp samt modifieras efter behag. Man kan alltså inte spela som denna figur utan enbart träna den och ”lära den hur DU slåss” för att i slutändan representera dig i strider med och/eller emot vänner. Modifieringen av attacker fungerar precis som med övriga karaktärer, medan man ökar amiibons stats genom att mata den med de föremål man i normala fall använder för att öka stats på alla andra karaktärer.

Idén är intressant och ger förvånansvärda resultat efter rätt mängd träning och modifikation. För att ge något slags handfast mått på exakt hur intressant detta upplägg kan bli skulle jag vilja ge en av de två amiibos jag fick chans att testa som exempel, närmare bestämt min Pikachu. Denna lilla krabat blev nämligen, efter att ha nått sin max level på 50, såpass skicklig på att ducka, rulla undan och attackera att jag i dagsläget inte lyckas besegra den. Inte ens om jag anstränger mig. Det gör Nintendos eget påstående om hur flexibla amiibosarna kan vara ännu mer intressant. De ska dessutom kunna fortsätta lära sig nya knep och tricks trots att de nått max level. Det låter faktiskt ganska troligt då min amiibo i dagens läge är den som lär mig hur man ska slåss.

Hur som helst. Om vi går ifrån alla nymodigheter och återupplivanden en liten stund och tittar närmare på vad det är som finns kvar från äldre Smash-spel så är det väldigt tydligt att Nintendo valt att inrikta sig på allt som rör samarbetslägen och flerspelarlägen. Som jag nämnde några rader upp går det bland annat att spela två stycken i spellägen som Classic Mode och Home Run Contest. Detta är inte de enda spellägena som det går att samarbeta eller spela flera i. Man kan även samarbeta i spellägen som Event Match, Target Blast, Multi-Man Smash och All-Star Mode. Spellägen som Smash Tour, Eight Player Smash och Special Smash åtnjuts dock bäst i sällskap med andra. Samarbetslägena är en väldigt välkommen nyhet, men det finns samtidigt också en baksida av detta mynt, då det (på grund av alla flerspelarlägen?) råder brist på ett riktigt enspelarläge att sätta tänderna i. För precis som på 3DS-versionen finns det egentligen bara ett eller ett par HELT nya spellägen som inte måste spelas online. På 3DS-versionen var det Smash Run och på Wii U är det Smash Tour, som vi talat om tidigare, samt Master/Crazy Orders som mer eller mindre är en slumpartad och aldrig sinande flod av Event Match-strider. Tyvärr motsvarar inget utav dessa spellägen ett riktigt enspelarläge i stil med Subspace Emissary (Brawl) eller Adventure Mode (Melee). Detta är också en av de få nackdelarna med Super Smash for Wii U. Trots att det inte finns ett separat enspelarläge fyller likväl både Event Match, Master/Crazy Orders och de 140 olika utmaningarna en hel del av hålet. För att inte tala om de mängder av troféer, låtar och övriga saker som finns att låsa upp som ensam spelare.

När vi ändå talar om otillräckligheter känns det passande att gå vidare till onlineläget, som på många vis glänser starkare än i den bärbara versionen, men som i dagsläget tyvärr lider av en del av de uppkopplingsproblem som den bärbara versionen först gjorde. Det stora problemet som jag har upplevt är att, precis som i 3DS-versionen, spela mot vänner. Det är sällan man lyckas ansluta till vänner, vilket är underligt då det i de flesta fall fungerar felfritt att ansluta till främmande människor. Om detta beror på mitt och mina vänners nätverk är förstås svårt att svara på, men det krånglar sällan i andra spel, vilket borde ge en klar indikation om vart problemet ligger.

I övrigt består onlineläget av Conquest, Spectate, Play with Friends och Play with Anyone – även här precis som i 3DS-versionen. Detsamma gäller den geniala uppdelningen av alla strider, där For Glory-matcher är för de som vill spela för att vinna och For Fun-matcher är till för de som vill spela för att ha kul. Det ansåg jag redan i 3DS-versionen vara ett av de bästa tillskotten i serien. Nytt i onlinedelen är dock att kunna spela med vänner på samma konsol online, vilket på sätt och vis gör onlinedelen näst intill komplett. Det enda som saknas i onlinedelen är att kunna spela upp till åtta spelare i en och samma match, men jag antar att man inte kan få allt.

Avslutningsvis vill jag säga att jag i Super Smash Bros. Brawl-recensionen nämnde att musiken i just Brawl är något av det ljuvaste som någonsin smekt mina trumhinnor. Och skulle det inte varit för att Super Smash Bros. for Wii U gör ett ännu bättre jobb när det kommer till att återge Nintendos alla magnifikt komponerade mästerverk hade det faktum fortfarande kvarstått. Att Nintendo och Masahiro Sakurais team sedan inte bara överträffar sig själva när det kommer till musik, utan även när det kommer till den rena mängd material spelet har att erbjuda och den extremt fokuserade men samtidigt omväxlande upplevelse som spelet levererar tycker jag är helt otroligt. Det jag pratar om är en närmast perfekt kontroll, med responsivitet, precision och intuitivitet som få spel erbjuder. Allt i kombination med ett upplägg som är busenkelt att greppa, men tillräckligt djupt för att hålla en klistrad i hundratals timmar. Det enda som hindrar Super Smash Bros. for Wii U att nå ända fram är onlinedelens brister och att det saknas ett dedikerat enspelarläge. Annars är detta helt enkelt Nintendo-magi när det är som bäst.

Det Bra

  • Tonvis med saker att göra
  • Närmast perfekt kontroll
  • Ypperligt soundtrack
  • Vacker grafik i full HD
  • Stabila 60 FPS

Det Dåliga

  • Inget dedikerat enspelarläge
  • Fortfarande en del problem med onlineläget
9

Skriven av: Sannie Jönsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Göteborgsbaserade indiestudion Skyglobin avslutar nu sin trilogi The Journey Down. Vad väntar Bwana och hans vänner… https://t.co/a9m5dNOpdv
Beetlejuice är en mycket excentrisk och busig figur, vilket borde passa bra in i LEGO-universumet. #Legodimensions… https://t.co/byC1Z34XUN
Pokkén Tournament är en handburen återutgåva av det mycket populära Wii U spelet med samma namn.… https://t.co/nyq6ZogsSV