Vem är du? Var är du? Är du sjuk? Har du tappat minnet? Vad händer? Frågorna är många i denna psykologiska skräckupplevelse.

Kan man skapa en så här snygg VR-upplevelse på Playstation 4? Det var kanske den första frågan jag ställde mig när jag startat The Inpatient på min PS4 Pro. Spelet stoltserar nämligen med den kanske snyggaste grafiken hittills i ett Playstation VR-spel. Jag blev verkligen imponerad.

Längre in i spelet visar det sig att det inte enbart är visuellt välskapat utan även ljudmässigt riktigt bra. Skräckvarelser fladdrar förbi med skrämmande effekter. En kvinna skriker i bakgrunden. Patienter diskuterar högljutt med personalen, även det i bakgrunden. Subtil, spänningshöjande musik hörs för att plötsligt braka loss för att skrämma vettet ur dig som spelare. Allt är välgjort in i minsta detalj.

Nu började jag den här recensionen lite bakvänt. Låt mig ta allt från början. Du sitter fastspänd i en stol och har ingen aning om vem du är eller var du är. En mystisk man, som påstår sig vara en doktor, vill veta vad du minns. När han lutar sig mot dig kommer han så nära att man bara vill känna på honom för att se om han var äkta eller inte. Snacka om verklighetstrogen känsla.

Du får en flashback och berättar det för doktor. Han ger dig någon sorts behandling. Du minns än mindre. Bra, tycker doktorn. Vadå bra? Redan nu börjar frågorna hopa sig. Det är väl inte bra att minnas än mindre? Du kan fråga personalen på sjukhuset om vissa grejer, men inte mycket. Är det förresten ett sjukhus? Det händer ju så mycket skrämmande här så man kan undra vart man hamnat.

The Inpatient är ett förstapersons skräckspel där man som spelare mestadels sitter som på nålar och inte vet vad som ska hända härnäst. Ska man någonsin få svar på alla frågor som snurrar i huvudet? The Inpatient har utvecklats av Supermassive Games som genom de två Until Dawn-spelen visat att de behärskar spelgenren survival horror. Fast i The Inpatient har man gått ett steg längre i och med att man som spelare är mitt inne i händelsernas centrum. Den som läst på vet att The Inpatient utspelar sig 60 år före handlingen i Until Dawn. Du är fast i Blackwood Pines Sanitorium.

Den största delen av spelet går ut på att du ska ta reda på vem du är genom att leta olika saker som gör att du får ditt minne tillbaka. Du får ta hjälp av omgivningarna såväl som medpatienter och personal. Detta samtidigt som det finns en hel del moment som gör allt för att skrämma vettet ur dig.

The Inpatient är ett kort spel. Jag spelade igenom spelet på lite drygt två timmar. Då fanns det en del luckor i minnet som gjorde att jag funderade över om missat saker under spelets gång. Jag kände mig inte nöjd med spelet. The Inpatient är dock uppbyggt på ett finurligt sätt som uppmuntrar till omspel. Genom att göra andra val vid en andra genomspelning får man fler pusselbitar som ger en än tätare bild av vad som hänt och varför man hamnat på sanatoriet.

Kontrollen är lite si och så. Man får ofta upp två dialogalternativ vilket fungerar bra för att ge uttryck åt vad man tycker och tänker. Att gå runt är däremot inte lika bra. Man kan välja mellan att svänga runt fritt eller gradvis. Det senare är bättre för den som lätt blir åksjuk, men blir inte alltid speciellt bra utan snarare blev det lite bökigt att gå runt i sanatoriet. Jag vet inte hur ofta jag stött emot hinder som jag fått böka mig förbi.

Ska jag då rekommendera The Inpatient? Både ja och nej. Spelar du enbart igenom spelet en gång riskerar du att bli besviken. Två (eller fler) genomspelningar är optimalt fast det är tråkigt att behöva spela vissa delar igen. Annars är det häftigt att vara mitt i centrum i en så pass skrämmande spelvärld.

Skriven av: Mats Ernofsson