Tomb Raider

Av i i Recensioner, 4 Mer

Tomb Raider: Definitive Edition

Lara Croft är älskad av många i spelvärlden. Nu tar hon äventyret klivet in i nästa generations konsoler med ett spel som är än snyggare än originalet, men är det bättre?

Det är nu ungefär ett år sedan Crystal Dynamics och Square Enix gav Lara Croft och Tomb Raider ett ansiktslyft och mer eller mindre reintroducerade spelserien för hela världen. De gav Lara Croft en äkta personlighet, samt ett trovärdigt yttre och gav oss spelare i samma veva mer bakgrundshistoria kring en av spelhistoriens största hjältinnor.

Nu ett år senare erbjuder Crystal Dynamics och Square Enix oss spelare en chans att återuppleva år 2013:s hit, fast denna gång i form av en ”definitiv version”. Vad detta innebär är att vi får chans att uppleva en nyutgåva som är näst intill identisk med sin föregångare, men som innehåller ett antal smärre förändringar. Några av dessa förändringar är att det nedladdningsbara material som fanns tillgängligt till enbart som DLC till originalet numera ingår, att grafiken är ordentligt upphottad och att det nu går att styra spelet med hjälp av röstkommandon eller rörelser via Kinnect och Playstation Eye.

DLC-materialet består till största del av mindre vapenmodifikationer, extra kläder till Lara och dylikt. Den innehåller också en extra gravkammare att utforska. Tråkigt nog är denna extra grav inte mycket större än någon av alla de andra gravar man stöter på genom spelets gång och blir därför ganska snabbt överstökad. Närmare bestämt på omkring tio minuter. I det stora hela spelar dock inte den extra gravens storlek någon roll, då spelet fortfarande innehåller mer än tillräckligt med gravar att utforska. Men det får det att bli en anledning mindre att köpa spelet om man redan spelat igenom det en gång tidigare.

Grafiken är å andra sidan något som faktiskt imponerar på alla fronter. Då jag spelat spelet tidigare – om än bara i ett par timmar – kan jag med all rätt säga att grafiken har tagit sig ett kraftigt kliv upp, speciellt om man jämför med konsolversionerna som släpptes 2013. De vackert detaljerade miljöerna ser tackvare detta nu ännu mer levande ut, bilden är knivskarp och spelet flyter på med en relativt stabil bilduppdatering. Det enda som man skulle kunna klaga på är att bilduppdateringen inte alltid ligger på det gyllene måttet, alltså 60 FPS.

Tomb Raider var dock redan 2013 ett väldigt vackert spel, både när det kom till grafik och design, och var i mina ögon egentligen inte i något större behov av en grafikuppdatering. Spelet stod och föll inte på det visuella, utan hade mycket annat att erbjuda. Däribland ett högt tempo, hisnande actionsekvenser, en intelligent designad värld, en uppsjö av områden att utforska, upplåsbara vapendelar, mängder av skatter att hitta, samt ett lockande upplägg som kombinerade både gammalt och nytt.

Ser man därför grafikuppdateringen som den huvudsakliga anledningen att köpa denna nyutgåva blir det kanske inte riktigt värt pengarna. Spelets storhet ligger som sagt inte i grafiken och har man spelat spelet tidigare skulle jag vilja säga att man inte missar något genom att inte införskaffa sig Definitive Edtion. Mer än ett något tveksamt utbud av ”bonusmaterial” och möjligheten att styra delar av spelet med hjälp av Kinect och Playstation Eye.

Med det sagt uppskattas trots allt den skönhetsopperation som Tomb Raider genomgått. Spelet såg väldigt bra ut innan men ser nu ännu bättre ut och detta i kombination med allt vad spelet hade att erbjuda sedan tidigare. Vilket visserligen är på gott och ont, då det med jämna mellanrum fortfarande blir lite kaka på kaka när det kommer till alla gånger Lara faller. Eller när det kommer till allt som ska rasa, smälla och explodera så frekvent som möjligt. Likaså när det kommer till bristerna kring multiplayerdelen. Det hade inte skadat med ett multiplayerläge som varit mer anpassat för det Tomb Raider är, istället för något som kan liknas vid en nedbantad version av det man hittar i valfritt Call of Duty.

I helhet är dock Tomb Raider: Definitive Edition ett minst lika imponerande spel som sin föregångare. Det innehåller lika mycket kvalitativ action och utforskning som det gjorde 2013, men nu med ett ännu vackrare yttre. Det må visserligen inte finnas så många anledningar att köpa spelet igen, för de som redan äger originalet, men det får å andra sidan inte spelet att bli sämre för det.

Det Bra

  • Grafik
  • En extra gravkammare
  • Samma spel, på gott och ont

Det Dåliga

  • Magert med nyheter
  • Samma spel, på gott och ont
8

Skriven av: Sannie Jönsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Nintendo har dammat av Mario & Luigi: Superstar Saga för att passa Nintendo 3DS. #BowsersMinions… https://t.co/bmfVjwvNCL
Göteborgsbaserade indiestudion Skyglobin avslutar nu sin trilogi The Journey Down. Vad väntar Bwana och hans vänner… https://t.co/a9m5dNOpdv
Beetlejuice är en mycket excentrisk och busig figur, vilket borde passa bra in i LEGO-universumet. #Legodimensions… https://t.co/byC1Z34XUN