Transformers: Devastation

Av i i Recensioner, 7 Mer

Transformers: Devastation

Välkommen till ett actionladdat och intensivt spel med robotar som transformeras till häftiga fordon. Spela som Optimus Prime, Byumblebee och tre andra autobots.

Transformers Devastation ska påminna väldigt mycket om originalserien från 80-talet. Jag har dock inte sett denna serie så jag kan inte avgöra hur mycket den skiljer sig ifrån de moderna. Det jag kan säga är däremot att det är milsvida skillnader mellan årets Devastation och Rise of the Dark Spark som släpptes ifjor. Medan Rise of the Dark Spark var modernt så tycks Devastation vid en första anblick som en tidsresa långt bakåt i tiden. Men låt inte det första intrycket lura dig.

Cellshading kallas en grafisk stil som får 3D-grafik att se ut som tecknat. Den stilen är inte så vanlig numera och det är mycket det som gör att Devastation känns gammalt, men det på ett mycket positivt sätt. Devastation ser ut att kunna vara en tecknad serie från 80-talet. Och det på ett underbart sätt. PlatinumGames har gjort ett mycket bra arbete rent grafiskt gällande robotar och fordon. Fantastiska animationer och strålande färgsättning är bara två positiva saker. Däremot har man inte alls lagt ner samma krut på omgivningarna. De är stela och tråkiga med få detaljer. Dessutom är världen förvånansvärt tom.

Storyn har skrivits av Transformers-författaren Andy Schmidt. Även om storyn inte tar över spelet på något vis så är den välberättad och snyggt regisserad. Här tycker jag man också tagit ett steg tillbaka mot berättarsättet från 80-, 90-talen. Jag kan som sagt inte jämföra med Transformers-serierna från den tiden, men Devastation känns onekligen som en positivt resa bakåt i tiden rent berättartekniskt.

Som vanligt står autobots under ledning av Optimus prime i konfrontation med Decepticons med Megatron och hans gäng av transformers. Det i ett actionladdat spel där det aldrig är långt mellan striderna. Man får möjligheten att spela som fem autobots – Optimus Prime, BumbleBee, Sidesweep, Wheeljack och Grimlock. Det är ganska stor skillnad mellan dessa autobots. Om jag ska ta ytterligheterna så är Bumblebee och Grimlock två transformers värda att jämföras. De innebär två helt olika upplevelser. Bumblebee är verkligen inte stark i närstrider. Han är ganska liten och passar perfekt om man kan vara rörlig och hålla fienden på avstånd. Grimlock däremot är en maffig sak som man gärna går i närstrid med.

Det finns flera olika sorters attacker. Närstriderna sköts med två knappar – en för lite lättare och en annan för tyngre attacker. En rätt utförd attackcombo belönas med en fordonsattack. Tryck snabbt på R1 när en skylt visas och du får se din Transformer snabbt omvandlas till sin fordonsversion för att utföra en blixtsnabb fordonsattack. Avståndsattacken sker med R2 och du siktar med L2. Det finns mängder av vapen, alltifrån lätta maskingevär med snabb avfyrning till tunga raketgevär. När en mätare fyllts på kan man dessutom utföra en mycket effektiv specialattack. Varje autobot har sin egen specialattack och de är verkligen effektfulla.

Spelet stannar ofta upp när man möter ett gäng fientliga transformers. Man kommer inte vidare förrän man slagit ut fienden. Man kan använda väldigt många olika taktiker. Man kan gå in i närstrid och då gäller det att variera sig och att ducka i rätt ögonblick. Gör man det belönas man med att fienden blir stillastående och därmed sårbar för en kort stund. Perfekt för en motattack. Man kan givetvis även vara rörlig och använda sina skjutvapen.

Slutligen kan man utnyttja fordonsläget. Det går nämligen mycket smidigt att byta mellan robot och fordon och det sker med snygga animationer. Det finns ingen som helst logik gällande fordon och robot vilket är befriande. En gigantisk robot kan förvandlas till ett litet fordon. När du sedan kör fordonet kan du skjuta på fienden men det är lite bökigt. Då är det roligare att förvandla sig till robot precis framför fienden och då utföra en kraftfull attack.

Bosstriderna är maffiga och här möter du gigantiska robotar som kan bestå av flera transformers. För att klara en bosstrid gäller det att variera sig. Man kan inte stå och hamra i närstrid hela tiden. Då blir man ett lätt offer. Nej, man måste växla mellan avståndsattacker, snabba fordonsrörelser och närattacker för att ha en chans.

Transformers: Devastation bjuder på en hel del knep och knåp i ”depån”. Man hittar en massa uppgraderingar bland annat när man besegrar fiender och i speciella containrar finns en hel del användbart. Dessa kan man sedan modifiera. Man kan slå samman två vapen och få ett nytt, kraftfullare. Det här tyckte jag var otroligt spännande i början. Efter ett tags spelande insåg jag dock att det snarare var ett irriterande moment. Man får så många vapen att det till slut blir jobbigt att slå ihop dem, speciellt med tanke på att fördelen ofta är begränsad. Då spelet mycket bygger på att vapen och transformers levlas upp så använde jag ett fåtal vapen. Det var bättre att dessa levlades upp än att jag försökte bygga nya starka vapen.

Däremot är Wheeljacks T.E.C.H.-uppgraderingar spännande. Genom att satsa mycket eller litet pengar skapas ett uppgraderingschipp. Man vet inte i förväg vilken effekt chippet kommer att ha. Det är en del av charmen. Ger det bättre försvar eller ökar din hälsa? Det viktiga är att det blir så bra som möjligt. Hur bra chippet blir avgörs med ett minispel. En linje rör sig snabbt över en mätare. Genom att trycka på en knapp i precis rätt ögonblick stannar mätaren inom rätt zon. Det ger ett bra chipp med starka egenskaper. Tyvärr är det inte så lätt utan linjen hamnar ofta inom fel zon till inte bara ditt förtret utan Wheeljack blir dessutom mycket besviken. Resultat? Jo, ett betydligt svagare chipp.

Transformers: Devastation är ett ojämnt spel. Vissa delar är väldigt genomarbetade. Hit hör storyn, intensiteten, spelkontrollen, musiken och designen. På andra fronter känns spelet som ett budgetspel. Bakgrunderna är fula och miljöerna trist enformiga. Vapenuppgraderingarna är tidsödande och onödiga. Äventyret varade ungefär 5½ timmar för mig, vilket är i kortaste laget.

Det Bra

  • Fantastiska animationer
  • Färgsättningen
  • Storyn
  • Varierat och skönt gameplay
  • Bra musik
  • Intensiva strider
  • Wheeljacks T.E.C.H.-uppgraderingar

Det Dåliga

  • Trista och enformiga miljöer
  • Fula bakgrunder
  • Inte mycket liv förutom transformers
  • Vapenbyggandet
  • Kort
7

Skriven av: Mats Ernofsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Nintendo har dammat av Mario & Luigi: Superstar Saga för att passa Nintendo 3DS. #BowsersMinions… https://t.co/bmfVjwvNCL
Göteborgsbaserade indiestudion Skyglobin avslutar nu sin trilogi The Journey Down. Vad väntar Bwana och hans vänner… https://t.co/a9m5dNOpdv
Beetlejuice är en mycket excentrisk och busig figur, vilket borde passa bra in i LEGO-universumet. #Legodimensions… https://t.co/byC1Z34XUN