Until Dawn

Av i i Recensioner, 3 Mer

Until Dawn

Det Playstationexklusiva Until Dawn är inget för dem med svagt hjärta. Det är ett survival horror-spel där de två orden överlevnad och skräck verkligen stämmer in på spelet.

Åtta ungdomar anländer till en lyxig stuga i de kanadensiska bergen. Stugan ligger ensligt med ett övergivet hotell, ett lika tomt och samtidigt ruggigt sanatorium samt labyrintformade gruvgångar som närmsta grannar.

Until Dawn börjar trevande, alltför trevande till och med. Nästan allt är frid och fröjd. Ekorrar, rådjur och fåglar är inte speciellt skräckinjagande – eller? Men snart står det klart att ungdomarna inte är ensamma med dessa fridfulla djur. Den inledande, ytliga handlingen byts ut mot en alltmer utvecklad och genomtänkt berättelse med djupa karaktärsskildringar. Fast Supermassive Games fastnar ändå en del i skräckgenrens inbyggda fallgropar såsom vissa totalt ologiska och faktiskt idiotiska beslut av ungdomarna.

Handlingen tätnar och blir allt mer intensiv. Lugnet byts mot spänning i luften som i sin tur byts mot ruggigheter som övergår i skräckupplevelser. Är det bara de fridfulla djuren som spökar? Antagligen inte utan något betydligt mer skräckinjagande väntar runt hörnet. Det är… Vänta lite. Inte ska jag berätta det. Du får allt spela om du vill ta reda på det. Men, några saker kan jag lova dig. Du kommer att hoppa till mer än en gång. Är du äckelmage kommer du definitivt att bli spyfärdig. Du kommer att tro dig veta vad som händer härnäst men ha fel. Du kommer att bli förvånad över de vändningar handlingen tar. Du kommer att ta många beslut.

Det mest intressanta med Until Dawn är definitivt hur handlingen påverkas och utvecklas beroende på de val du gör. Om du hittar ett gevär kan du givetvis använda det, men det går lika bra utan, fast då går det inte till på exakt samma sätt. Det här var en av de enklare och minst sofistikerade sätten att påverka din handling på. Vad händer exempelvis om jag väljer att skjuta en ekorre. Blir jag ond då och påverkar det spelet? Det finns andra saker, där dina val och vad du bestämmer dig för att göra, som är betydligt intressantare. Du ställs hela tiden inför val. Vissa är småsaker, men andra kan vara direkt livsavgörande.

När man spelar igenom Until Dawn första gången är det inte alltid lätt att förstå på vilket sätt spelet påverkas av dina handlingar. Ibland visar det sig direkt som om det exempelvis var vettigast att kolla upp några skrik eller om det vore bättre att försöka följa övriga i gruppen. Andra gånger kan det dröja någon eller några timmar innan man tänker ”Varför var jag en sådan idiot som gjorde så tidigare i spelet?”. Därför är det att rekommendera att spela igenom spelet mer än en gång. Det har jag inte haft tid med, men jag har spelat igenom några av de enskilda kapitlen. Jag må säga att spelet kan förändras en hel del beroende på spelarens val. Det finns exempelvis flera olika slut. Jag har bara sett ett så jag kan inte berätta om hur stora skillnaderna är. Det jag kan säga är att min final var ganska platt.

Nu är det inte enbart dina val som påverkar handlingen. En intressant detalj på den här fronten är spelets QTE-moment. QTE står för quick time events, alltså att man snabbt ska trycka ner en specifik knapp. I många spel tvingas man spela om ett sådant moment tills man klarat det. Eller så förlorar man hälsa eller rent av dör. I Until Dawn kan flera saker hända om man misslyckas med ett QTE. Man kanske snubblar och livet går vidare som om inget hänt. Eller så måste man ta en omväg. I värsta fall händer något riktigt illa som verkligen påverkar handlingen. Men om du har tur så leder misslyckandet istället till något riktigt positivt. Det är en intressant variation minst sagt. Vissa QTE kommer helt plötsligt mitt i ett lugnt parti. Då är det inte säkert att man hänger med och risken är stor att man missar den. Om detta QTE är avgörande för storyns utveckling så känns det mer som om spelet snarare än man själv har styrt över utvecklingen.

Själva spelandet är inte speciellt svårt. Det känns som om utvecklarna velat att man som spelare ska ha en interaktiv upplevelse som är omöjlig att misslyckas med. Man går inte vilse. Inget är egentligen rätt eller fel (?) utan leder bara till olika saker. Man kan inte dö (eller kan man?). Problemen man ställs inför är lätta att lösa och om du behöver en grej så ligger den nästan mitt framför näsan. Som du förstår – Until Dawn är inte svårt. Jag är övertygad att många skulle vilja ha lite actionmoment som i Silent Hill eller lite maffigare problemlösning.

Kanske bör jag även nämna skådespelarinsatserna. De är överlag bra, men lite ojämna. Intressant är att här har skådisarna inte bara ”lånat” ut sina röster utan även utseendet. Vår egen Peter Stormare gör en mycket intressant roll som en psykiatriker som ska analysera… dig faktiskt. Vem gillar du bäst? Vad är du rädd för? Svara på det och Stormare berättar på sitt eget sätt med lite udda kommentarer, konstiga kroppsrörelser och definitivt dramatisk ansiktsmimik. En udda karaktär att samtidigt gilla och hata – med andra ord en roll som skapt för Stormare.

Om du uppskattar att Until Dawn är en interaktiv skräckspelsupplevelse så är jag övertygad om att du kommer att gilla spelet. Until Dawn är som sagt ett spel som gärna spelas om flera gånger för att riktigt utforskas då sättet att påverka handlingen verkligen är sofistikerat. Spelet är dock lite i längsta laget för att det ska bli riktigt kul att spela en ny omgång.

Det Bra

  • Många sätt att påverka handlingen på
  • Bra skräckeffekter
  • Stort omspelsvärde
  • Det mesta av skådespeleriet
  • Peter Stormare är riktigt udda

Det Dåliga

  • Något långt
  • Något ojämna skådespelarinsatser
  • Vissa idiotiska val av ungdomarna
  • QTE mitt i lugna partier är svåra
7

Skriven av: Mats Ernofsson

Inga kommentarer än.

Kommentera

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Göteborgsbaserade indiestudion Skyglobin avslutar nu sin trilogi The Journey Down. Vad väntar Bwana och hans vänner… https://t.co/a9m5dNOpdv
Beetlejuice är en mycket excentrisk och busig figur, vilket borde passa bra in i LEGO-universumet. #Legodimensions… https://t.co/byC1Z34XUN
Pokkén Tournament är en handburen återutgåva av det mycket populära Wii U spelet med samma namn.… https://t.co/nyq6ZogsSV