World of Warcraft

Av i i Recensioner, 2 Mer

World of Warcraft: Warlords of Draenor

Det är få digitala spel förunnat att spelas på allvar tio år efter de släppts första gången. World of Warcraft (WoW) är ett av de spel som hållit sin publik trollbunden ända sen 2004.

Låt oss inte underskatta hur lång tid tio år är i den digitala världen. För tio år sedan fanns varken Facebook, Twitter eller Youtube. För tio år sedan spelade du kanske Playstation 2 eller Gamecube. Jag var med i beta-versionen av WoW och även om spelet har förlorat en del av sin lyster från den tiden då jag började spela så finns fortfarande kärnan av vad som gör WoW till ett av tidernas bästa spel kvar.

Bakgrundsstoryn i Warlords of Draenor är minst sagt förvirrande. Själv spelade jag aldrig genom allt raidinnehåll i Mists of Pandaria och var därför inte med på exakt vad som hände med Garrosh Hellscream. Det tog mig ett par timmars spelande innan jag stannade upp på kartan och sade ”vänta nu här… det här är ju Outland!”. I den alternativa verklighet som spelet utspelar sig i så är Outland (eller Draenor) fortfarande oförstört av The Burning Legion och istället för Illidan så styrs världen av Hellscreams ”The Iron Horde”. Kampanjen drar igång på ett snabbt och väldigt cinematiskt sätt som håller ett jämnt och bra tempo hela vägen genom den första zonen Shadowmoon Valley.

Warlords of Draenor är en expansion som exklusivt inriktar sig på spelare över level 90. Blizzard har nu också gjort det möjligt för spelare att köpa sig direkt till level 90. Detta har gjort många spelare upprörda som känner att det förminskar det minst sagt enorma åtagande som det tidigare har varit att levla en karaktär till level 90. Jag tror själv att det främst är på grund av avsaknaden av nytt låglevelinnehåll. Personligen tycker jag att det är synd att det inte finns någonting nytt att hämta för nya karaktärer då jag själv är ett stort fan av att spela alts. De startzoner som funnits för Goblins, Blood Elfs och Worgen har varit spektakulärt roliga tidigare i spelets liv. Den stora omställningen av Azeroth i Cataclysm gav också mycket omspelsvärde.

Som en veteran av flera krig, främmande världar och katastrofala händelser ges spelaren efter level 90 ansvar för en av de utposter som är en del av alliance/hordes offensiv in i Draenor. Spelaren får bygga upp en hel liten stad på egen hand med flightmaster, värdshus och barack. Staden kan expanderas under spelets gång med gruvor, hantverkare och uppgraderade byggnader. Alla påbyggnader ger någon liten bonus till spelaren även om de flesta av dessa är runt andra saker än stridsförmåga. Under ens resor i Draenor stöter man på andra äventyrare som gör sig tillgängliga för en att kommendera från en typ av uppdragscentral. Man kan skicka dessa på små uppdrag varje dag för att patrullera ett område eller jaga ett monster. Som ett minispel är det inte jätteroligt, men jag finner mig ändå dragen att skicka ut mina scouter varje dag. Belöningarna är dessutom ganska tråkiga från detta. För det mesta är de enda belöningarna mer XP för dina äventyrare, vilket känns som ett cirkelresonemang.

Utseendemässigt gillar jag Warlords of Draenor starkt. Grafiken är så snygg som ett tio år gammalt spel kan vara, även om jag ser fram mot den dag då Blizzard helt byter motor på World of Warcraft. Miljöerna är vackra och fantasieggande på samma sätt som Outland en gång var för många år sedan. Alla karaktärer har också fått en typ av ansiktslyft då Blizzard uppdaterat karaktärernas utseenden. Även om ansiktena nu är mer animerade och högupplösta så kände jag själv att en del av min karaktär Ironlilys personlighet försvann när hennes ansikte ändrades så. Man har trots allt byggt en ganska stark koppling till det under tiden man har spenderat tillsammans. Jag kanske har gått steget längre än de flesta och fått min karaktär avskissad av artisten Fredrik K.T. Andersson, så hennes ansiktsbyte kändes extra starkt för mig.

Under de första timmarna i World of Warcraft: Warlords of Draenor så flyter berättelsen på väldigt bra och det känns som en riktig kampanj med klara mål och anledningar till alla de handlingar man utför. Det känns som att det finns ett större syfte helt enkelt. Så snart jag lämnade min första zon så föll detta dock bort till stor del. Istället för kampen mot en större ondska som en del av en grupp hjältar så kändes det istället som att jag än en gång var den ensamma hjälten vars stora uppgift i livet var att döda tolv granitbaggar och hitta trollkungens medaljong. I skrivande stund är jag bara halvvägs mellan level 90 och 100, så jag hoppas att det här ändras fram mot den senare delen av min tid i Draenor.

Det Bra

  • Storleken
  • Garnisonen
  • Första timmarna

Det Dåliga

  • Återfaller i gamla hjulspår
  • Inget låglevelinnehåll
7

Skriven av: Viktor Larsson