Supreme Ruler: Cold War är ett avancerat strategispel som kräver en hel del tålamod. Ikläd dig rollen som en av världens två supermakter – USA eller Sovjetunionen.

I en tid när resten av spelbranschen har förstått att strömlinjeforma spelen för att nå en så stor skara köpare som möjligt håller strategispelsutvecklarna hårdnackat på gamla traditioner. Ibland framstår hela den avancerade strategispelsgenren som en enda hemlig klubb där du bara medges inträde om du klarar provet. Provet består i att orka plöja en tjock manual och därefter förstå hur de extremt komplicerade spelen fungerar.

Supreme Ruler: Cold War innehåller ingen tutorial och väldigt lite hjälp i övrigt finns att tillgå inne i spelet. Allt man får veta är att man är ledare för den ena eller andra sidan under det kalla kriget. I kampanjläget får man välja mellan USA eller Sovjet och i sandlågeläget kan man välja nästan vilken nation som helst. Så fort spelet startar lämnas man dock åt sitt öde och det blir till att börja gissa vilt.

Ett tydligt exempel på detta kommer efter att jag bråkat lite väl mycket med lilla Nepal. En ruta poppar upp och meddelar mig att mitt förtroendekapital hos FN är nere på 0% och om jag inte gör något åt det så kan jag bli utsatt för ekonomiska sanktioner. Ingenstans i spelet finns det dock några tips eller ledtrådar som pekar på vad jag skulle kunna göra åt saken.

Men efter mycket slit har jag ändå kommit fram till att Supreme Ruler: Cold War faktiskt är ett väldigt imponerande strategispel. Det är komplext så det förslår men allt känns genomtänkt och välbalanserat.

Det finns flera vägar att nå sitt mål (total politisk dominans i världen) och det är bara att välja det som passar en bäst. Ekonomi, diplomati, handel, spioneri och forskning är bara några av de områden som kan få de mest hårdnackade länder att ansluta sig till dina idéer och ideal. Och när allt annat misslyckas kan man alltid gå ut i regelrätt krig eller i alla fall hota lite med den kärnvapenarsenal man eventuellt byggt upp. På det sättet känns Supreme Ruler: Cold War betydligt mer fritt än många andra strategispel men det kräver också mer av spelaren om man vill kombinera flera av dem.

Lyckligtvis finns det gott om menyval som automatiserar det mesta som man inte vill ta itu med själv. Svårigheten här liksom med allt annat är att man först måste klura ut även hur dessa automatiseringar fungerar. Om man vill kan man ställa in så mycket på automatik att strategispelet man har framför sig förvandlas till en simulering.

Eftersom jag inte förstod mycket från början var det den vägen jag gick. Det som kunde automatiseras blev det och därefter fick jag se dagarna ticka förbi utan att egentligen ha något att göra mer än att trycka bort ett och annat meddelande. Emellanåt behövde jag justera instruktionerna till min regering för att en tidigare satt order fått en oförutsedd effekt.

Detta gjorde spelet till en långsam men intressant politisk simulering och efter att noggrant ha testat vilka effekter olika val kunde få började jag lära mig mer och mer om spelet och hur det fungerade. Till slut kunde jag börja ta kontroll över allt fler områden och efter det började det kännas som det strategispel det utger sig för att vara. Jag undrar bara hur många spelare man tappar på vägen. Hade jag inte haft i uppdrag att recensera spelet hade jag troligen gett upp för länge sedan.

Här finns dock ett djup och en variation som är sällsynt. Tack vare detta skiljer sig varje spelomgång åt markant beroende på vilken spelstil man väljer. Ett litet beslut kan få stora konsekvenser och ju mer man spelar desto mer lär man sig. Att säga att det känns verklighetstroget är verkligen ingen överdrift. Detta förstärks också av att det finns inbyggda nyckelhändelser från verkligheten som dyker upp här och där. Att det kalla kriget knappt känns ljummet när spelklockan står på år 1950 är fullt medvetet och en bit in på 60-talet är klimatet i den politiska världen något helt annat.

Jag är övertygad om att det går att göra avancerade strategispel för en större marknad om man bara anstränger sig med att presentera spelet bättre. Utan kom-igång-hjälp, och med ett bristfälligt gränssnitt hjälper det inte att det ligger ett så pass välgjort spel i botten och betyget blir därefter. Men har du en fallenhet för manualläsande, gillar avancerade strategispel och har massor med tålamod finns det inget strategispel jag rekommenderar mer just nu.

	Thomas Helsing, 2011-08-16

Vad tycker andra?   Betyg Kvot   Ctrl Alt Elite 7/10 70% GameElite.se 5/10 50% Genomsnitt: 60% (2 rec.)