|
|
SOCOM: Special Forces
Recension - Playstation 3
Naga-rebellerna håller på att ta över Sydostasien. Som elitsoldat från Nato är det du som måste ta kommandot och ta kontroll över situationen. Har du det som krävs?
Du har sex dagar på dig att rädda Sydostasien från det kaos som råder. Med utslaget huvudkvarter är det du som har högsta befälet och det är dina elitsoldater som måste göra jobbet. Du är dock sämre beväpnad än rebellerna. Du spelar majoriteten av banorna som den identitetslöse soldaten Cullen Gray som leder en grupp Natosoldater. Problemet med Gray är att han är otroligt tråkig. Det är som om han saknar någon intressant personlighet och att jag nästan omedelbart tappade intresset för honom. Då är den sydkoreanska prickskyttesoldaten ”45” desto intressantare. Hon har karaktär och skinn på näsan och det är med glädje som jag kan konstatera att hon är spelbar på några banor.
Upplägget är att du har kommandot över en grupp elitsoldater som du ger order under spelets gång. Soldaterna är uppdelade i team blå och team guld och med enkla tryck på styrkorset så kan du ge order om omgrupperingar. Du pekar vart du vill att gruppen ska gå och sedan går dem dit på ditt kommando. Här gäller det att vara lite taktisk. Att använda terrängen, ta skydd, anfalla på flankerna, och smyga på fienden är viktigare än att skjuta som en galning. Visst den senare taktiken fungerar till en början den också, men efter ett tags spelande märks det att det är bra att ta det lite försiktigt.
Banorna med den sydkoreanska tjejen ”45” är som hämtade från Solid Snakes värld. Här är det ljuddämpad pistol och kniv som är effektiva vapen. Jag smög mig igenom ett hamnområde där det kryllade av Naga-rebeller. Skuggorna var effektiva att dölja sig bakom och när jag kom tillräckligt nära en rebell var det antingen en kula i nacken eller en avskuren halspulsåder som gällde. Sedan fick jag gömma kroppen så att rebellkompisarna inte fick syn på kroppen.
Det finns gott om vapen i spelet och inför varje uppdrag kan man välja fritt bland de upplåsta vapnen. Det gäller såväl primär- som sekundärvapen och granater. Under spelets gång hittar man sedan mängder av vapen som stupade fiender tappat.
Du kan spela SOCOM: Special Forces med Movekontrollen, men jag ser inga som helst fördelar med det jämfört med att hålla en konventionell handkontroll i nävarna. Visst, Move fungerar tillfredsställande, det är bara det att en konventionell handkontroll passar så mycket bättre i ett skjutarspel så det kan jag definitivt rekommendera.
Enspelarkampanjen är ganska kul att spela igenom, men karaktärerna är som sagt väldigt stereotypa och spelläget är riktigt repetitivt. Om du gillar multiplayer så är det kanske där du kommer att ägna den mesta delen av tiden. Här finns underhållande samarbetsläge såväl som dödsmatcher. Läget Bomb Squad är riktigt kul. Här ska en tekniker desarmera några sprängladdningar.
Som helhet skulle jag gärna ha sett lite bättre möjligheter att kommendera soldaterna. Då hade den taktiska biten fått mer spelrum än vad som nu är fallet. Det är ett ganska bra spel, men det lilla extra fattas för de riktigt höga betygen.
|
|
| |
|
| |
| Produktinfo |
 |
|
|
|
|
| |
| Omdöme |
 |
 |
”45” är ganska cool |
 |
Bra röstskådespeleri |
 |
Stöd för Move |
 |
Stereotypa, tråkiga karaktärer |
 |
Repetitiva uppdrag |
 |
För få taktiska möjligheter |
 |
|
|
|
|