I det senaste Operation Flashpoint, Red River, får vi följa en amerikansk stridsgrupp som i ett fiktionellt krig ska spränga en terroristcell i ett geografiskt korrekt Tadjikistan.

Jag frågar mig genast, har jag inte spelat detta spelet förut? Jag känner ju såväl igen storyn med att jag är en amerikansk soldat och att någon i Asien är en superskurk och måste stoppas till varje pris. De som gillar “First Person Shooters” är garanterat redan involverade i någon utav alla de serier som redan finns ute, t ex Battlefield, Call of Duty eller Counter Strike. När nya spel i samma genre släpps, oavsett ifall spelet bryter lite från vad genren generellt sett erbjuder, så kommer det att jämföras med de spel som redan finns ute. Målgruppen kommer att jämföra med spelen de redan har, och göra en bedömning på ifall de vill lägga ner sin tid på sitt nya spel, eller fortsätta spela sitt gamla. Det är då viktigt att det nya spelet erbjuder något som man inte hittar hos de andra, vilket är ganska basic.

Operation Flashpoint har, eller har i alla fall haft, en gimmick. Kriget har alltid utspelats i ett gigantiskt landskap. Vilken väg man tar till sitt mål och vilket fordon man färdas i har alltid varit upp till spelaren att välja. Livet som soldat har tidigare snarare simulerats än romantiserats. Jag minns ett uppdrag från det första Operation Flashpoint, där jag var vilse i en stor skog, och mitt enda hjälpmedel för att hitta tillbaka till basen var en illa klottrad karta, samt att titta på stjärnhimlen för att ta ut min riktning. Jag sprang i säkert en timme innan jag kom fram. Dessutom fick jag hela tiden lägga om min rutt då jag ideligen stötte på fiendetrupper som patrullerade vid skogsbrynen. Det var stort, det var episkt och det imponerade.

I Red River är valmöjligheterna och storleken nerskalade till en nivå där man knappt känner igen serien längre. Det verkar som att serien har anpassat sig till dagens skjutspel, där utrymmet är mindre och striderna hetsigare.

Det Operation Flashpoint däremot inte har gjort är att anpassa upplevelsen till sin numera mindre spelvärld. Dialogerna är långsamma och speltempot är jättelågt, medan miljöerna är små.

I det första Operation Flashpoint kändes det trovärdigt att ens pluton rapporterar: “Unknown Rifleman, 300 meters, north.” Eftersom det långa avståndet gör att man bara urskiljer skuggor i skogen, så kan man inte vara säker på vem som står där. Men när striden handlar om en liten by, och det egentligen borde vina kulor och flyga hylsor omkring ens huvud, och ens pluton fortfarande rapporterar lite lojt: “I see something, 50 meters, north.” Ja, såklart du gör. Han står ju där och skjuter emot oss! Skjut tillbaka goddammit! Rapporteringen från ens pluton är för övrig otroligt lik fröken urs rapportering av tiden. Det är många olika klipp som flätas samman för att bygga en mening. Meningen låter oftast exakt som den gjorde för flera år sedan, nämligen något så här: “Enemy Sniper...200 meters...South West”.

Ett ganska roligt och onaturligt avbräck till den automatiserade ihopklippta dialogen är kommunikationen med ledaren för plutonen som man konstant har över radion. Han skriker konstant väldigt påhittiga förolämpningar, men ständigt i fel situationer. På samma sätt som dialogen är seg i de hetsiga partierna så skriker ledaren hetsiga saker i de mest lugna situationer.

Efter en kvarts stridigheter i byn och en kvarts total nonsensrapportering av mina kamrater, som propsar på att rapportera om varenda fiende som dör (he’s dead, got him, he’s down, you killed him, he’s out, he’s in the ground, etc), så sätter vi oss på flaket till en lastbil för att ta oss därifrån. På vägen till nästa strid, som för övrigt tar onödigt lång tid att färdas till, så får man lyssna på ledarens konstanta: “Get moving you bitch-tit motherfucker! Did you fail your SAT’s at gunpoint or are you just that bad, you fucking excuse of a turd.” Det finns inga gränser för vilka fulheter man helt omotiverat får höra över radion, i de lugnaste av situationer dessutom.

Jag är egentligen en snäll kille, som väldigt lätt får dåligt samvete över att hugga på folk som har gjort sitt bästa. Så därför hoppas jag att ingen ifrån Codemasters läser följande stycken.

Förutom att dialoger känns helt malplacerade och att miljöerna är opassande för spelupplevelsen så är det grafiska intrycket förfärligt. När man i första avsnittet landar i öknen, och sanden i sagda öken på något sätt ska reagera mot vinden, så gestaltas inte röken av rök, vilket man kunde ha trott. “Röken” är snarare väldigt lik smutsiga glasskivor som flimrar omkring i luften. Hela spelvärlden känns blek och innehållslös, och är dessutom uppbyggt av lågupplöst textur som i vissa extrema fall skulle passat i Wolfenstein 3D.

Ledarens otroligt arga kommentarer kanske faktiskt är motiverade, om man tänker på hur ens lagkamrater agerar på slagfältet. De lyfter inte ett finger av sig själva för att hjälpa dig med striden, utan mellan dina skottsalvor måste du beordra ditt team att faktiskt börja skjuta. Medan du sysslar med micromanagement så blir du nog förmodligen dödad. De få gånger som dina kamrater tar egna initiativ så kan du lita på att du gör nåt opraktiskt som att hoppa in framför dig när du skjuter så att de dör, ställa sig framför ett ankommande fordon, så att de dör, eller bara inte göra någonting alls, så att de dör.

För den mest tålmodiga och uthålliga spelaren finns det dock några fina möjligheter att påverka hur striderna ska gå till. Det finns nämligen ett levling-system i spelet som belönar dig med nya vapen och tillbehör. Har du spelat riktigt mycket och levlat upp din gubbe så kan du planera ditt teams utrustning. Du får välja vilket vapen de ska ha, ifall de ska vara ljuddämpade eller rentav använda sig av rödpunktssikten, samt vilka olika tekniska fördelar de ska ha med sig. Det finns ganska mycket att välja mellan. Allt från olika kikare till C4 och granater.

I stora drag så är Operation Flashpoint: Red River långt ifrån sina konkurrenter i grafik, spänning, storlek och programmering. Att Tadjikistan är geografiskt korrekt kunde jag inte bry mig mindre om.

Operation Flashpoint: Red River bidrar tyvärr inte med något till genren.

	Andreas Hofer, 2011-04-28

Vad tycker andra?   Betyg Kvot   Capishe 7/10 70% Gamereactor 6/10 60% Gameplayer 6/10 60% GameElite.se 5/10 50% FZ 2/5 40% Genomsnitt: 56% (5 rec.)