Hard to Be a God

Av i i Recensioner, 2 Mer

Hard to Be a God

För att börja kortfattat och enkelt så är Hard to Be a God ett rollspel, ett rollspel som vilket annat som helst. Som vilket annat rollspel som helst om man bortser från den grymt irriterande kontrollen och den fördömda kameran som nästan aldrig gör som man vill.

Hard to Be a God är det absolut värsta jag spelet sedan Legend of the Dragon på Wii, och detta säger jag inte som en förolämpning utan snarare som ett milt sätt att uttrycka mitt vrede på. Spelet lackar på de två viktigaste punkterna inom området spel, nämligen kontrollen och kameran. Den speltillverkaren som inte vet att kontrollen och kameran är det mest vitala för att ett spel ska funka borde inte ens få sitt spel recenserat. Men jag är snäll idag, jag recenserar detta spelet trots dess enorma brister.

Hard to Be a God är som sagt ett rollspel, kanske inte det mest innovativa jag har spelat, men inte heller det mest enkelriktade. Spelet har en del intressanta idéer om kontroll och battle-system men utför idéerna på ett minst sagt fruktansvärt sätt. Om utförandet hade varit hälften så bra som självaste idén, så kanske spelet kunde ha slutat med ett godkänt istället för ett stort fett underkänt. Tråkigt nog tyckte inte tillverkarna att spelet skulle få en chans och gjorde ett halvtaskigt utförande istället.

Det jag försöker säga här är att utvecklarna inte har lagt ner tid eller ork på att få spelet fungerande och spelbart. Detta visar antingen brist på pengar i utvecklingen eller ren och skär lathet. Aven om det sistnämnda låter mest troligt så finns det chanser att pengar kan ha varit problemet. Men, det som får mitt tycke att ändra sig är hur spelet ser ut rent grafiskt och vad man kan göra för att det ska se mer lockande ut.

Spelet ser förfärligt ut i grundinställningar och går inte att förbättra ett smack. Det enda som händer när man ändrar på inställningarna är att det blir lite mer högupplöst, inga extra detaljer och inte några extra skuggor någonstans, inte ens snyggare vatteneffekter. Tillverkarna ville inte ge spelet en chans, det står klart för mig nu.

Nu när vi gått igenom både grafik, kontroll och originalitet så återstår bara ljudet, som inte heller är särskilt imponerande, varken musikmässigt eller effektmässigt. När jag sa att spelet faktiskt försökte vara innovativt rent kontrollmässigt så kan jag bara säga att så är inte fallet på ljudfronten. Här handlar det om simpelhet och så lite märkbart som möjligt. Det kunde ha varit en bra idé om det inte varit för kontrollen som ändå inte låter ljudet få visa hur diskret det egentligen är. Kontrollen förvärrar situationen så pass att man inte kan tänka på något annat än hur dålig den är och att man så snart som möjligt bör stänga av innan man avlider.

För att avrunda och skona er läsare från ännu mer onödigt lösprat kan jag bara säga att Hard to Be a God inte ens är värt att tänka på och än mindre värt att köpa. För den som fått det i present eller än värre av rent misstag köpt det, gör er själva en tjänst och elda upp detta djävulspåhitt fort innan någon annan kommer över det.

Det Bra

  • Idéerna?

Det Dåliga

  • Kontrollen
  • Kameran
  • Grafiken
  • Utförandet
1

Skriven av: Sannie Jönsson

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...