Luigi’s Mansion

Av i i Recensioner, 3 Mer

Luigi’s Mansion

Gamecubespelet Luigi’s Mansion har fräschats upp och släpps nu i bärbart format till Nintendo 3DS.

Luigi har inte fått äran att vara huvudkaraktär i speciellt många spel. Luigi’s Mansion är dock ett undantag. Spelet släpptes till Gamecube 2001 (Europa) i samband med denna kubiska konsols release. Nu har spelet anpassats till Nintendo 3DS. Detta drygt fem år efter det att Luigi’s Mansion 2 släppts till samma bärbara konsol.

Luigi är överlycklig. Han har vunnit en herrgård. Fast när han kommer fram till sin nya lya väntar inte Mario på honom som utlovat. Istället träffar han den konstiga professorn E. Gadd som förklarar att herrgården bebos av spöken och att Mario nu är fången inne i herrgården. Luigi förses med det senaste inom dammsugarteknologin – Poltergust 3000. Den suger dock inte damm utan spöken. Den fege Luigi har nu inget annat val än att darrandes bege sig in bland alla spöken i ett försök att rädda Mario.

Spöken är rädda för ljus. Så lys på spöken med din ficklampa så att de exponerar sitt hjärta. Därefter kan du suga upp dem med Poltergust 3000. Det blir en kamp där du försöker dra i Poltergust 3000 för att undvika att spöket smiter ur ditt grepp. Så här enkelt är dock bara”dussinspöken” med låg HP. De tuffare spökena visar inte sitt hjärta lika lätt utan du tvingas luska ut deras svaga punkt och lura dem att visa sitt hjärta innan kampen börjar. De har betydligt högre HP och är tuffare än dussinspökena och är därför lätta att tappa greppet om. Då är det bara att försöka lura dem på nytt.

Vissa spöken ger inte upp så lätt. Bossfighterna är kanske inte lika bra som i många andra av Nintendos spel, men de är roliga avbräck från den annars ganska monotona spökjakten. När en boss besegrats ”spottas” denne samt övriga tuffa spöken ut ur Poltergust 3000 för att hamna på tavlor i herrgården.

Spelmekaniken är som sagt aningen enformig. Detta trots att spöksugaren uppgraderas allt eftersom man spelar. Kontrollen är lite si och så. Det finns olika styrscheman men för bästa möjliga speljakt behöver man två styrspakar. Det finns på New 3DS (om man har god fantasi i alla fall). På den kan man styra ficklampan med den lilla styrstickan. Den som har en New 3DS vet att styrstickan inte är bra, men den fungerar i alla fall bättre än ingen alls.

Den nya 3DS-versionen av Luigi’s Mansion har två nyheter jämfört med Gamecubeversionen. Det finns ett samarbetsläge som kräver ett spel i vardera konsolen. Då spelar den ena med Gooigi, en kopia av Luigi i form av en grön geggaklump som professorn skapat. Den andra nyheten är stöd för Amiibos. De fungerar i princip som en sorts fusk som på ett eller annat sätt underlättar för spelaren.

Grafiken är en av spelets största styrkor. Den är riktigt skön med neonfärgade spöken i mörka rum som lyser upp när man fångat rummets samtliga spöken. 3D-effekten är också bra även om jag hellre spelar utan.

Jag minns Luigi’s Mansion som ett roligare spel än vad 3DS-versionen mäktar med, men minnet kan ställa till ett spratt. Luigi’s Mansion är en småtrevlig underhållning som blir enformig i längden. Bör spelas på en New 3DS även om det även fungerar på vanliga 3DS.

Det Bra

  • Finns samarbetsläge
  • Snyggt
  • Småtrevlig underhållning

Det Dåliga

  • Enformigt i längden
  • Kontrollen
  • Bättre på New 3DS än vanliga 3DS
6

Skriven av: Mats Ernofsson