Ori är tillbaka i ett större och ett vindlande äventyr fyllt av finurligt uppbyggda banor och fantastisk musik.
Jag blev positivt överraskad över Ori and the Blind Forest när det släpptes 2015. Med ett underbart berättande, underbar musik och sagolik bandesign förförde spelet mig och slutbetyget blev en imponerande nia. Nu är uppföljaren här, fem år efter ettan. Det är ett spel som fortsätter i samma anda men som har blivit större.
Du spelar som den kattlika varelsen Ori som visar sig vara en ande med andekrafter. I en storm kommer han ifrån sin goda vän ugglan Ku som precis lärt sig flyga. Nu börjar letandet efter pippifågeln genom ett äventyr med en hel del udda varelser och energiska fiender.
Berättelsen känns precis lagom omfattande. Den tar definitivt inte över spelet men samtidigt kommer den heller inte i skymundan. Berättelsen är mycket välberättad och textningen är, precis som övriga spelet, helt på svenska för den som så önskar.
Precis som berättandet är bandesignen även den mycket välgjord. Man stöter på hinder som visar sig oöverstigliga ända fram till dess att man föräras med en ny egenskap. Då kan man välja att gå tillbaka till äldre delar av banan för att samla de föremål man tidigare inte nått. Det kan vara väl värt att lägga lite tid på detta eftersom det inte är samlarföremål utan bitar som bland annat ger mer energi, liv och andebehållare.
Just andebehållarna är värdefulla eftersom de innehåller spelets valuta. Med denna kan man exempelvis köpa kartor och andeskärvor som ger Ori nya egenskaper. Det kan exempelvis vara att göra mer skada eller att andebågen skjuter fler pilar. Man kan köpa och uppgradera ganska många andeskärvor men enbart använda ett begränsat antal åt gången så det gäller att välja de egenskapen man gillar bäst.
Detsamma gäller de vapen man erhåller. Man kan bara använda tre åt gången. A-knappen är hoppaknappen vilket gör att de övriga tre knapparna kan tilldelas olika vapen. Det första är ett snabbt svärd. Snart får man exempelvis en stor slägga som är effektiv, om än långsam, samt en pilbåge.
Ori and the Will of the Wisps är exklusivt till Xbox One och Windows 10. Jag har spelat på Xbox One X och på den konsolen är spelet bländande vackert. Efter att ha laddat ner den drygt 5 GB stora dag ett-patchen fungerade spelet riktigt bra. Spelet hackade visserligen till vid några tillfällen, men det var så små problem att jag knappt behövt nämna dem.
Ori and the Will of the Wisps kan stöpas in i den Metroidvania-inspirerade genren som blivit ganska populär på senare år. Spelupplägget är ett sidscrollande plattformsspel där banan hela tiden byggs ut allt eftersom man spelar. Bandesignen är otroligt välgjord precis som övriga spelet. Om du missar ett dubbelhopp eller skadas av en fiende är det knappast kontrollens fel eftersom den sitter som en smäck. Bäst i spelet är nog musiken. Den är rent ut sagt ljuvlig och varierande. Ena stunden är det ljuva stråkar för att i nästa mer domineras av pianomusik.
Jag är nära att sätta en tia i betyg. Fast även om Ori and the Will of the Wisps är briljant så har den lite kvar till stämpeln mästerverk. Det mesta i Ori and the Will of the Wisps är av yppersta klass. Utvecklarna har slipat på varje detalj för att ge oss Xbox One-ägare mesta möjliga spel för pengarna. Halva priset gentemot ett fullprisspel är inte illa.
Det Bra
- Fantastiskt vackert
- Bandesignen
- Musiken
- Kontrollen
- Berättelsen