Diablo III var enormt efterlängtat och det sålde som smör i solsken. Nu när spelet får en expansion är frågan om Blizzard lyckats förädla spelidén ytterligare.

När Diablo III släpptes 2012 var det en av världens mest efterlängtade uppföljare. Det hade väldigt mycket besvär tidigt i sitt liv, och delade spelarbasen vad gällde estetik och sättet som handel med föremål gick till. Med expansionen Reaper of Souls och den stora förändringen till spelets loot-system (plundringssystem) som kallas ”Loot 2.0” tar Blizzard tag i många av de saker som spelare har kritiserat under de två senaste åren och levererar en kampanj med mycket återspelsvärde.

Reaper of Souls kampanj utspelar sig i ett dystert och regnigt Westmarch där Tyraels angeliske broder Malthael har stulit The black soulstone för att skapa fred genom kraftig populationsminskning. Ett motiv som Malthael delar med såväl bondskurkar som antagonisten Bertrand Zobrist i Dan Browns Inferno. Act 5 tar spelaren genom både nya och bekanta miljöer. Spelets ton är avsevärt mörkare än Diablo III. Där originalspelet lekte med både regnbågar och neonfärger ligger Reaper of Souls mer på en palett bestående av olika nyanser av säckväv och grillkol. Detta tilltalar säkert många spelare, men personligen tyckte jag om vad Diablo III gjorde med en utökad färgpalett, även om jag uppskattar hur sammanhängande Reaper of Souls känns.

Spelets nya klass, Crusader, är väldigt snarlik Paladinen från Diablo II. Ett starkt fokus på närstrid, sköldanvändande och defensiva bonusar gör Crusader till en formidabel klass att spela även på högre svårighetsgrader. Jag startade själv en Hardcore Crusader som när han väl dör, förblir död. Än så länge står min Crusader upp, många gånger just tack vare de utmärkta försvarsförmågorna klassen har.

En av de stora förändringarna som även påverkar spelare utan Reaper of Souls är det nya loot-systemet. Mängden föremål som släpps av monster minskar, men kvalitén och anpassningen till vad just din klass behöver har skruvats upp. Mängden och kvalitén på de legendariska föremålen har ökat och äntligen kan dessa delas mellan ens karaktärer. Ett av de stora nöjena med Diabloserien har alltid varit de absurda mängder av föremål att plundra som formligen sprutar ur vissa fiender. I Diablo II handlade det mycket om att döda rätt boss om och om och om igen. I Diablo III försvann mycket av detta då nästan alla föremål du ville ha kunde skaffas genom auktionshuset. I Reaper of Souls har Blizzard tagit bort sitt auktionshus och skapat fler sätt för spelare att få en rolig upplevelse samtidigt som man har goda chanser att få häftiga föremål att plundra.

När du väl tagit dig igenom Act 5 låses Adventure Mode upp. Lika roligt som det låter så skapar Adventure Mode en kort men intensiv upplevelse där spelaren kan hoppa in lite varsomhelst i spelet och köra en kort stund. Längs med vägen uppstår Bounties, en sorts miniutmaningar som i sin tur kan leda till Nephelem Rifts som drar monster och miljöer från hela Diablovärlden och avslutas med en lootspäckad bosstrid. Det häftiga med Adventure mode är att allt innehåll genereras när du börjar spelet, så varje spelomgång är annorlunda, även om mycket är bekant. När föremålen du plundrat kommer tillbaka till staden kan stadens Mystic, en ny crafter, ändra både utseende och förmåga på dem. Transmogrification kan ändra utseendet på din utrustning för att ge din hjälte en mer distinkt look. Även om alla grundföremål finns tillgängliga att byta till så behåller många legendariska föremål sin unika look för sig själva. Förmågan att ändra stats på föremål är både välkommen och stark. Min main är en Mage som älskar bland annat Hydra och Blizzard. Ifall jag får en riktigt bra stav med t.ex. +15% skada på Electrocute så kan jag byta ut detta värde mot ett annat, förhoppningsvis runt Hydra eller Blizzard. Det som kan vara restriktivt för vissa spelare är att enchanta föremål är att det är ganska dyrt. Både guldmässigt och materialmässigt. För att rerolla ett attribut på ett legendariskt föremål måste du krossa ett annat legendariskt föremål hos smeden.

Som förväntat så är både musik och art direction oklanderliga i Reaper of Souls. Blizzard är verkligen ett spelföretag i framkant när det gäller produktionsvärden. Även om kampanjen inte är jättelång så känns det verkligen att den kvalité man har kommit att förvänta sig från Blizzards spel finns där hela vägen. Reaper of Souls tar den frenetiska jakten på att plundra föremål och det actionpackade tempot i Diablo III och destillerar det ytterligare. Stundvis känns det som att slå på en loot-piñata och att det bara sprutar vapen och rustningar ur alla monster, men i slutändan är Diablo fortfarande ett roligt spel som kan spelas i tjugo minuter, eller flera timmar.

Skriven av: Viktor Larsson