Duck Amuck är en tecknad kortfilm från början av 50-talet. Den argsinta ankan Daffy Duck retas till vansinne av en osynlig tecknare som med sin penna petar på, suddar ut, drar i och ritar om Daffy. Då var det Bugs Bunny som höll i pennan, nu är det dags för dig och din DS-pekpenna att reta upp ankan.

Initialt möts man av Daffy Duck på en helvit skärm. Nu kan man leka lite med honom. Det gäller att prova sig fram för att se vad som händer. Du kan exempelvis skära Daffy mitt itu. Då startas ett minispel där man ska dela på Daffy gång på gång tills inget finns kvar av honom.

Genom att experimentera sig fram kommer man åt olika minispel. Det dråpligaste sättet att låsa upp ett minispel är nog när man stänger locket på sin DS (givetvis ska man inte ha stängt av konsolen). Gör man det börjar Daffy klaga. Han vill ut. När man då öppnar DS:en igen startar ett minispel. Den här gången gäller det att lyssna på Daffy och stänga och öppna DS:en på hans kommandon. Riktigt kul!

I ett annat minispel ska man blåsa ut ett ljus som Daffy håller i handen (man blåser i micken). Fast när Daffy har en dynamit i handen i stället för ett ljus så låter man den givetvis explodera. Då blir Daffy naturligtvis sur. Alla de 23 minispelen går ut på att reta upp Daffy så mycket som möjligt. Hur väl man har lyckats visas i en raserimätare.

Hela spelet är självfallet gjort med en stor portion humor. Det känns verkligen som om man är med och påverkar skämten. Det roligaste är att luska ut hur man retar upp Daffy så att man låser upp de olika minispelen. Själva minispelen håller i sig mycket ojämn kvalitet och flera får ses som rena bagateller. Minispelen är snabbt avklarade och de är inte tillräckligt roliga för att spelas om, vilket ger Looney Tunes: Duck Amuck en kort livslängd (två-tre timmar). Som helhet får spelet godkänt.

Skriven av: Mats Ernofsson