Pode är ett samarbetsspel för två eller en person. Utforska grottor och lös problem med en fallen stjärna och en sten.

En stjärna faller från skyn. Denne vill upp dit igen. Men hur ska det gå till? En hjälpsam sten föreslår att de tar vägen uppför berget för att nå himlen. Sagt och gjort. Stjärnan och stenen slår följe på något som visar sig bli en problemfylld resa.

Problemen måste lösas genom samarbete mellan stenen och stjärnan. Det gör man bäst genom att grabba tag i en kompis och spela tillsammans. Det går dock även att spela ensam. Då växlar man mellan de två karaktärerna med Y-knappen. Det är inte lika roligt, men allt fungerar smidigt.

Problemen är till en början enkla och teckningar förklarar grunderna. Hur stjärnan får växter att växa och hur stenen på samma sätt får stenar att skjuta i höjden eller aktiverar brytare. Hur man hoppar upp på den andre om man inte kommer upp på en avsats. Hur stenen kan krypa in i små gångar eller svälja stenar. Hur teleportering aktiveras med stjärnan.

Allt sker i rum efter rum. Det gäller att hitta till utgången och på något sätt aktivera den. Problemen är från början ganska enkla, men snart blir de mer och mer komplexa allt eftersom våra karaktärer får nya egenskaper. I slutet är spelet stundtals ganska svårt vilket gör att man kan fastna i spelet.

Storyn är enkel och berättas helt och hållet visuellt. Inga röstskådespelare här. Det gör dock inget utan man förstår ändå det lilla som berättas.

Grafiken är enkel, men stilfull och snygg. Det var till en början en fröjd att framför allt se växtligheten gro. Tyvärr blev den här biten ganska enformig efter ett tag. Trots den enkla grafiken laggar spelet av och till. Ett annat problem var att någon av mina karaktärer fastnade vid några tillfällen varvid jag var tvungen att starta om rummet jag var i. Musiken är subtil men vacker.

Pode är ett fint spel med bra problemlösning. Roligast är det att spela tillsammans med en kompis. Buggarna i form av lagg och att min figur fastnade vid några tillfällen sänker betyget från 7 till 6.

Written by: Mats Ernofsson