Ett spel där du kan ta det lite lugnt och bygga upp ett samhälle lite som du själv vill och utan att riskera att krigiska fiender rusar in och gör livet surt för dig. Kan det vara något?

Animal Crossing är ett riktigt underligt spel som egentligen inte går att likna vid något annat inom interaktiv underhållning. Nintendo har dock redan sedan deras allra första spel visat hur udda spelkoncept inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till något negativt. En Italiensk rörmokare som hoppar över tunnor för att nå gorillan som tillfångatagit ”hans älskade”. Och rörmokaren som äter flugsvamp för att växa i storlek låter minst sagt konstigt när man säger det högt för sig själv. Men faktum är att folk över hela världen faktisk uppskattar udda idéer som dessa och tycker de är väldigt underhållande, så länge det finns ett spelsätt/gameplay som är lätt att greppa.

Nintendo har följt sitt kreativa och innovativa tänk hela vägen fram till 2001, då Animal Crossing först släpptes till Nintendo Gamecube. Nintendo visade att man genom enkla medel kunde göra alldagliga sysslor som att rensa rabatterna, prata med grannar, fånga insekter, springa triviala ärenden och fiska efter nya sorters fiskar faktiskt kunde vara både kul och väldigt rogivande. Animal Crossing till Gamecube var ett spel som krävde mycket tid, men som bitvis belönade spelaren med små gåvor eller förändringar under tiden. Tackvare den realtidsbaserade klockan ändrades både tid på dygnet och årstid i takt med det verkliga livet och gav med sin föränderliga miljö spelaren en anledning att återuppta spelet hundratals gånger.

Animal Crossing: New Leaf blir det fjärde spelet i serien och följer ungefär samma riktlinjer som sina föregångare. Årstider skiftar i takt med ditt verkliga liv, grannar vill ha uppmärksamhet, ogräs behöver plockas och så vidare. Men den stora förändringen är att man denna gång inte är vilken liten bybo som helst, utan faktiskt får anta rollen som borgmästare. Detta innebär kort sagt att man har mer kontroll över byn, både när det kommer till var ditt eget hus ska stå, hur byn ser ut och vad som ska finnas i den. Vill man exempelvis ha en stor fruktodling, en by fylld av blommor eller kanske en gonggong vid byns entré är det upp till borgmästaren. Dessa förändringar kostar förstås pengar och man kan därför be om donationer från byborna för att finansiera kommande ombyggnationer. Trots detta verkar det som att man själv i de flesta fall får stå för större delen av kalaset.

Andra förändringar som gjorts ligger kring möjligheten att ta sig till andra platser, där man nu har lite mer att välja på. Det finns bland annat en ö att besöka där man hittar de lite mer exotiska prylarna, insekterna och fiskarna. På denna ö finns det också en del minispel att delta i, antingen själv eller med vänner, som förstås är ett välkommet tillskott. När det kommer till vänner så har man även den här gången möjlighet att besöka sina vänners byar, fast i ett nytt spelläge som heter Dream Suite. Här kan man besöka sina vänners byar utan konsekvenser. För i Dream Suite befinner man sig, precis som det låter, i ett drömlikt läge där ens handlingar inte spelar någon större roll. I en värld utan konsekvenser kan det kanske kännas lite meningslöst att ta sig tiden att besöka andras byar, men man slipper och andra sidan få sin egen by vandaliserad av ovälkomna gäster.

Den simplistiska men mysiga grafikstilen är fortfarande lika tilltalande. Med endast ett fåtal förändringar som att karaktärer numera har längre ben, att djuren ser fluffigare ut och att spelet i allmänhet ser lite snyggare ut. Med längre ben på karaktärerna kan man nu även köpa byxor, strumpor och skor för att denna gång smycka alla kroppsdelar med allt från Samus orangea Variasuit till Links gröna mössa. Eller om man känner sig extra kreativ kan man precis som i tidigare spel göra egna mönster till sina kläder.

Den flummiga musiken och de finurliga dialogerna som gjort tidigare spel i serien så rogivande är också kvar och byborna känns om inget annat ännu mer personliga än sist. Trots en del nya minnesvärda karaktärer i byn är det förstås kul att också få återse en del gamla bekanta ansikten som Nook och Mr. Resetti. Nook håller numera till i den delen av byn där större delen av företagare och butiker håller hus och sysslar numera huvudsakligen med fastigheter. Att ha de flesta företagare och butiker samlade på ett ställe gör det lite enklare att hitta och smidigare att springa mellan alla handlare.

Det är helt klart en förfinad upplevelse som Animal Crossing: New Leaf erbjuder, där förbättringar har gjorts på alla fronter. Hela upplevelsen känns som alltid väldigt beroendeframkallande och med sitt rogivande tempo ibland som ren och skär terapi. Det finns oändligt med sysslor att ta sig an i Animal Crossing: New Leaf, inget är på något vis brådskande och även om man skulle vilja finns det ingen möjlighet att göra allt omgående. Spelet lever efter mottot ”vi tar det imorgon” och framkallar en väldigt avslappnande stämning, detta innebär förstås att det i slutändan inte finns någon direkt utmaning eller något slutmål heller för den delen. Men vem behöver det, när man kan samla insekter och plantera blommor?

Written by: Sannie Jönsson