Att döda zombies är något som aldrig faller ur tiden. Stora titlar så Call of Duty har även spellägen dedikerade till denna härliga syssla. Inget slår dock känslan av att döda en zombie i VR.

I slutet av förra året släppte Vertigo Games Arizona Sunshine 2, en stor förbättring av originalspelet, som gav spelarna nya och kreativa sätt att ta kål på de odöda. Nu, nästan åtta år efter att det första spelet släpptes, har ”Arizona Sunshine Remake” byggts om med helt nya visuella effekter och spännande strider som utnyttjar kraften hos nyare VR-headsets. Även om spelet inte skiljer sig mycket från originalet, känns det verkligen roligt att spela.

Det finns ingen särskilt engagerande story i Arizona Sunshine Remake, men det gör ingenting. Spelet handlar om att överleva mitt i en zombieapokalyps, där allt som hittas används för att slå ut fienderna. Det finns en mängd olika vapen att använda när man tar sig genom Arizonas öken, inklusive pistoler, hagelgevär och automatkarbiner. Utöver dessa finns det också flera närstridsvapen som hackor och yxor, samt granater som är oerhört användbara när stora grupper av zombies kommer mot en.

Kontrollerna är snabba och exakta, vilket ger en känsla av kontroll när man siktar med sitt vapen. Kulor kan skjutas rakt genom zombiernas huvuden för en tillfredsställande träff, lemmar kan sprängas av, och om man gillar att hacka dem på nära håll finns även den möjligheten. Realismen i att byta ammunition och ladda om tillför en nivå av skicklighet som inte alltid är uppenbar från början. Att veta när ammunition ska sparas och när det är dags att ladda om är avgörande, särskilt när stora grupper zombies rusar mot en. Det gäller även att hålla sina nerver i schack när det misstag vid en omladdning snabbt kan leda till ens död.

Det finns alltid gott om ammunition att hitta, och mängden vapen som ligger utspridda är mer än tillräcklig för att bygga upp en egen portabel arsenal. Även om det är roligt att använda så många olika vapen kan det vara frustrerande när man blir attackerad och det knappt finns någon indikation på om skada faktiskt görs. Hälsan verkar försämras ganska snabbt, och förutom ett rött sken på skärmen och att kolla klockan för att se hur nära döden man är, finns det lite annan indikation eller påverkan. Det finns mat utspridd här och där så att hälsan kan återfås men ofta tvingas man dö tills dess att man klarar sig bra nog utan ta skada.

Att spela i VR är enligt mig betydligt mer utmattande än tex en konsol och därför är det bra att Arizona Sunshine Remake har kapitel som inte är särskilt långa, och det finns gott om checkpoints som sparar framstegen regelbundet. Detta innebär att man kan ta en paus utan att känna sig tvungen att stressa igenom spelet för att hitta en sparpunkt. Jag tog dock sällan pauser eftersom spelet var så roligt, och med de förbättrade visuella effekterna finns det mycket att uppskatta i spelets gameplay.

Texturerna har förbättrats vilket gör Arizona Sunshine Remake fantastiskt vackert att se på. Många VR-spel offrar visuella detaljer för gameplayets skull, men Vertigo Games har gjort ett gediget jobb med att få världen att se bra ut. Små detaljer, såsom skrivblock med läsbara dokument på dem och bakgrundsmiljöer som får platserna att kännas större än de faktiskt är, bidrar till spelets charm. Det finns också mycket detaljrikedom i zombierna själva, oavsett om de är generiska “walkers” eller de med svullna bölder växande ut från ansiktet.

Som om det inte vore nog går även Arizona Sunshine Remake att spela ihop med en vän. Detta förvandlar dock spelet till något helt annat. Själv upplevde jag betydligt mer rädsla och stress men tillsammans med en vän blev det däremot roligare och mer lekstuga. Det hjälper definitivt att någon annan kan skjuta medan man själv laddar om.

Arizona Sunshine Remake ser fantastiskt ut och spelar ännu bättre. Varje skott känns betydelsefullt medan sikte och responsivitet gör spelandet riktigt roligt. Realistiska omladdningar av en rad olika vapen gör varje kapitel spännande, särskilt när man försöker ta ner vågor av zombies samtidigt. Trots att hälsan inte alltid är uppenbar och spelet kan bli repetitivt ju mer man spelar, blir det sällan tråkigt. Det är perfekt för kortare spelsessioner där man bara vill sätta en kula genom ett par vandrande lik eller två.

Written by: Håkan Hägglund