Final Fantasy-världen expanderar. Final Fantasy Explorers är ett rollspelsäventyr både för dig som gillar att spela ensam och för dig som vill ta hjälp av kompisar.

Som det stora Final Fantasy-fan jag är så var Final Fantasy Explorers ett spel som jag sett framemot. Detta trots att spelet inte tillhör huvudserien. Men vi ska börja från början.

Final Fantasy (ファイナルファンタジー Fainaru Fantajī) är en japansk dator- och tv-spelsserie utvecklat av Square/Square Enix som oftast utspelar sig i en främmande, men väldigt lik värld, med inslag av magi och främmande teknologi. Huvudserien består av 14 spel. Sen finns det vissa samlingar och några fortsättningar samt åtta (nio) fristående spel, där Final Fantasy Explorers ingår. Generellt sett är varje spel fristående men det finns vissa inslag som återkommer i serien som exempelvis att spelet utgår från tre till fyra karaktärer som måste lösa ett problem som annars riskerar att förstöra deras värld. Spelen är ofta samtalsdrivna och ofta handlar det om att träffa rätt person för att kunna driva handlingen framåt.

Utöver huvudkaraktärerna i spelen, som skiljer sig åt spel från spel, så finns det vissa karaktärer som återkommer och mer eller mindre har kommit att bli maskotar för spelserien. Ett exempel på en karaktär är Moogle som är en otroligt söt liten och ofta hjälpsam figur. De har ett karaktäristiskt utrop ”kupo”. I vissa spel sparar man även via dessa figurer. En annan återkommande karaktär är Chocobos som är en blandning mellan en struts och kyckling. I ett flertal spel används dessa som riddjur, något som inte går att göra i Final Fantasy Explorers. Andra återkommande inslag är valutan Gils och personen Cid. Men det är inte bara ”de goda” som man minns utan även monstren.

Vissa gameplaydrag är ofta är desamma i spelen. Striderna är turbaserade förutom Final Fantasy XII som spelas i realtid. Spelen är tudelade oftast i form av att det finns övergripande karta, där de flesta striderna äger rum. Sen finns det även städer och områden som man besöker där man deltar i kartan i ett mindre format. När man är i städerna så blir grafiken annorlunda och mer detaljerad.

Detta stämmer både väl överens med Final Fantasy Explorers och inte. Det som överensstämmer är att Cid, Moogle och Chocobos finns i spelet och att spelet utgår från ett gäng om tre till fyra personer. Spelet är turordningsbaserat men med realtidsdrag även som de tidigare spelen. Spelet utgår även från en övergripande karta, där flesta strider äger rum och stadskartor där man avslutar uppdrag och handlar. Men med detta sagt så finns delar som skiljer sig åt. Final Fantasy Explorers är utvecklat för multiplayer och även om det går bra att spela ensam kommer man högst troligen att ha lite roligare om man spelar med några vänner.

Final Fantasy Explorers skiljer sig även från övriga spel i serien genom att det inte är storydrivet. Det är snarare striderna som står i fokus här, storyn kommer på fjärde plats. Detta innebär att det finns ett flertal likheter med spel som Monster Hunters och andra liknade spel. Detta upplevde jag vara både en fördel och en nackdel. Att spelet inte är storydrivet gör det lite mer lättspelat i form av tid och förberedelser. Man kan lättare ha kortare sessioner av spelande och man behöver inte hänga till 100 % i varje dialog. Men samtidigt så förlorar spelet lite av seriens berömda charm som ett resultat av detta val. Final Fantasy är för mig tätt sammankopplat med starka känslor. I mitt favoritspel Final Fantasy 9 så grät och skrattade jag med karaktärerna i spelet. Min fästman har en liknad relation med Final Fantasy 7.

Så nära kommer jag aldrig min karaktär i Final Fantasy Explorers trots att jag själv har utformat min karaktär och skapat henne helt efter min smak. Detta är även en skillnad mot övriga spel och ett närmande till ett flertal andra rollspel där man själv får utforma sin karaktär efter sitt huvud snarare efter spelutvecklarens vision. Med detta sagt så har jag trots allt roligt med Final Fantasy Explorers och som ett fan av serien njuter jag av att återigen befinna mig i Final Fantasy-världen med alla dessa underbara karaktärer och monster. Striderna tycker jag fungerar bra och man finner sig relativt snabbt i systemet. Det enda som jag upplevde som ett störande moment var att trots att det finns ett relativt gediget tutorial-system så upplevde jag att det kunde varit lite tydligare i användningen av kontrollerna. Vid ett tillfälle fastnade jag och var tvungen att söka mig till internet för att hitta en lösning.

En annan nackdel som jag upplever att spelet dras med, men för att vara ärlig tror att många liknade spel gör det, är att det snart känns som att man kan detta. Spelet blir lite enformigt. Detta kanske gör att det faller lite mellan stolarna. Det lockar troligen inte dem som gillar genren med att strida enbart för att samla ihop material och poäng. Och det förlorar Final Fantasy-fansen för att det inte är tillräckligt storydrivet och för trivialt.

Men trots de ovan nämnda bristerna så gillar jag Final Fantasy Explorers. Jag uppskattar grafiken och även om det inte är ett nytt Final Fantasy 9 för mig så är det bättre än andra fristående versioner i serien som jag testat. Jag tror att med rätt kompisar så höjer sig spelet ytterligare. Gillar du Final Fantasy och Monster Hunter så kommer detta vara det perfekta spelet för dig.

Written by: Linda Brorsson