Att vara manager och ta ett bottenlag inom fotbollen så att det når höjder man knappast kunnat ana. Det är en av utmaningarna i det nya Football Manager.

I min recension av Football Manager 2011 efterlyste jag ett annat fokus från utvecklaren SI Games. 2011 års upplaga satsade mycket på de sociala bitarna i spelet som till exempel relationen till pressen, kontraktsförhandlingar och liknande. Istället ville jag se ett större fokus på en trovärdigare ekonomisk modell. Efter att de senaste 5-6 åren fått se klubbar i spelet utveckla sin ekonomi mot väldigt osannolika nivåer var det med en stor dos skepticism jag tog mig an årets upplaga och det blir som vanligt en varierad upplevelse.

Som vanligt har hela presentationen av spelet fått en rejäl uppgradering och jag har fruktansvärt svårt att vänja mig. Spenderar man 700+ timmar med ett spel är det klart att man vänjer sig vid hur det ser ut och fungerar, förändring gör dessutom oftast ont, men med det sagt så är jag inte så säker på att det är enda anledningen till att jag har så svårt att acceptera årets gränssnitt på FM. Man kan nästan undra om SI Games anser sig tvingade att förändra utseendet lite bara för att kunna räkna in det som en nyhet?

Det nya ”Classic”-läget är det som man kanske pratat mest om inför spelsläppet och det är en bra idé på papper. Det representerar en återgång till gamla tider, när FM hette CM och allt man gjorde var att köpa/sälja spelare, bestämma formation och taktik och sedan plöjde matcher. För de som redan är vana vid FM och dess upplägg kan spelläget te sig lite onödigt då mycket av det man skalat bort är sådant som man kan automatisera redan i standardläget. Så visst är det en bra idé, men i ett så pass avancerat spel som FM undrar jag om det verkligen behövs? Visserligen får man i ”Classic” möjligheten att låta datorn simulera hela matchförloppet och visa slutresultatet direkt, men det är också det enda som känns riktigt unikt för spelläget. Jag tror knappast att den lilla förenklingen spelläget innebär kommer att locka till sig speciellt många nya fans.

Då är utmaningsläget ”Challenge” ett betydligt bättre nytillskott. Här kan man ta sig an några specifika utmaningar av olika svårighetsgrad och längd. Styra ett lag till säker mark i tabellen under en rejäl skadekris, behålla sin förlustfria svit under resten av säsongen och att rädda ett lag undan nedflyttning med några omgångar kvar är några exempel på dessa utmaningar. Det är ett perfekt komplement till den som för tillfället inte vill eller orkar gräva ned sig i en hel tränarkarriär i det vanliga spelläget.

Min inledande referens till 2011 års version gällde ju ekonomin i spelet. Och tyvärr verkar man inte ha petat så mycket i den. Det finns många exempel på hur bristfällig den ekonomiska modellen i Football Manager 2013 är och det blir bara värre ju längre bort från de stora ligorna man kommer. Ett exempel är hur det i en medelmåttig svensk klubb som ÖSK endast skiljer 200.000 kr i styrelseavsatta medel mellan målsättningen att vara ett mittenlag och att slåss om plats i toppen. Den obetydliga skillnaden gör det aldrig värt att försöka sticka ut hakan och sikta högre, även om man tror att man kan klara det. Tar man dessutom sitt lag till framgång i liga och cuper, kanske då kryddat med några lyckade spelarförsäljningar (vilket inte är speciellt svårt) så kan man på bara ett par år se sin klubb växa till en ekonomisk maktfaktor som är i det närmaste löjeväckande om man jämför med verkligheten.

Så även om Football Manager 2013 är verklighetstroget så det förslår när det gäller det sportsliga så behövs det göras en hel del förbättringar med världen runt omkring. Det är fortfarande roligt att spela som det är nu, men simuleringens trovärdighet får sig en törn så fort man går in och petar med de ekonomiska aspekterna.

Till sist vill jag bara tillägga att min recension av Football Manager 2011 innehöll ytterligare en frågeställning. Och svaret på den är ’ja’, SI Games har faktiskt bemödat sig om att erkänna kvinnor i fotbollsvärlden. Kvinnliga ledare och styrelsemedlemmar benämns numera med ”hon”, men det tog sin lilla tid för kvinnorna att få erkännande i FM-serien. Nu väntar jag bara på att man inkluderar lite damfotbollsligor också. Jag vill träna Marta!

Written by: Mats Ernofsson