Ghostbusters är tillbaka, inte bara som film utan även som spel. Fram med protonkanonerna och fånga alla förrymda spöken på Manhattan.

Ghostbuster är ett namn som de flesta känner till på grund av de omåttligt populära filmerna från 1980-talet. I år så släpptes en reboot av franchisen där huvudkaraktärerna spelas av fyra kvinnor. Detta har tagit emot av blandade reaktioner. Jag personligen har sett de gamla filmerna, men inte den nya, och kan inte räknas som en fangirl på något sätt.

Spelet Ghostbusters 2016 är publicerad av Activision och utvecklat av FireForge Games. Spelet finns för tillfället till Windows, PS4 och Xbox One. Jag har spelat spelet till Xbox One. Activision har producerat några av de spel som jag har spelat allra mest under 2016. Spel som Skylanders, men även det väldigt populära Destiny.

Ghostbusters-spelet grundar sig inte på originalfilmerna utan på den nya rebooten. Jag har som sagt inte sett filmen, men det finns flera gemensamma drag. Som till exempel kan man välja mellan att spela både som man och kvinna. De olika banorna i spelet är byggda utifrån den nya filmen men spelet startar i hemmabasen för originalfilmerna.

Vid en överblick av spelet tycker jag att det följer min bild av Ghostbusters. Lite småtöntig, färgglatt och glatt miljö i en rätt klassisk tecknad serietidningsstil. Jag stör mig inte på något där, även om jag har hört att vissa trogna fans stör sig på att det är tecknat och inte mer verklighetsbaserat så som det är i filmerna. Samtidigt så har serien under en längre tid bestått av tecknade delar. Jag själv växte upp med den tecknade tv-serien. Det funkar helt enkelt för mig. Jag tycker att valmöjligheten att få spela som kvinna känns bra med. I och med att tv-spelet inte är direktkopplad till originalserien så ser jag inga problem med det.
Och jag ska inte glömma bort musiken, musiken är väldigt bra och man blir lätt väldigt nostalgisk när man spelar.

Med detta sagt så fastnade jag aldrig för Ghostbusters. Spelet är byggt som ett plattformsspel med olika banor men man spelar med ett snett uppifrån-perspektiv. Efter varje avklarad bana får man ett antal poäng som man sen levlar upp med. Man spelar med de fyra personerna eller i multiplayer-läge. Kontrollerna funkar okej, de är inte svåra att förstå utan barn kommer utan problem att kunna spela. Men de känns ändå inte helt smidiga av någon orsak. Jag kom aldrig att få den där nu sitter kontrollerna i ryggmärgen-känslan av kontrollen. Dessutom tyckte jag att jag alltid hamnade lite snett eller lite fel. Nu kanske jag ska erkänna att det kan vara på grund av skit bakom spaken. Men efter ett antal timmars spelande borde kontrollen sitta bättre än vad de gjorde.

Generellt så undrar jag om Ghostbusters kanske hade funkat bättre på en handhållen konsol. Banorna var så pass korta och intensiva att man utan problem hade kunnat pendla och spela samtidigt. Men utöver kontrollproblematiken så finner jag inte storyn speciellt givande i brist på bättre ord. Jag ville helt enkelt inte följa historien till sitt slut. Alla spel behöver inte ha en spännande historia men detta är ett spel som enligt mig borde ha det. Samtidigt är spelet inte dåligt, det blir bara lite blah. Jag verkar inte vara ensam om denna känsla heller, när man tittar på till exempel Metacritic där spelet bara få 30-40 av 100 i betyg.

Men med detta sagt känner jag att spelet kan vara värt ett inköp om man gillar Ghostbuster eller har barn som uppskattar det. Spelet upplever jag som barnvänligt. Kanske inte för de allra minsta barnen men barn i åldern 8-13.

Som sammanfattning kan jag säga att Ghostbusters är ett fint spel som tyvärr inte lockar mig till att vilja fortsätta spela.

Written by: Linda Brorsson