Hades har under en tid spelat Hades på Nintendo Switch. Nu har turen kommit till Playstation 5.
Första gången jag hörde talas om Hades var på en nyårsfest 2018. Det var en av mina vänner som är i spelbranschen som talade sig varm om Supergiant Games nya storsatsning som då fortfarande var i tidig beta. Jag förstod inte då vilken stor plats detta spel skulle ta i mitt liv och i mitt hjärta.
Hades kan beskrivas som ett mycket välgjort rougelike-spel med stort hjärta och rötter i grekisk mytologi. Det har utsetts till årets spel 2020 av en flertal källor (bland annat Brittiska Akademin, Polygon, Washington Post och IGN). Jag skulle även säga att det är mitt favoritspel från det gångna året. Med all denna subjektivitet på bordet har jag idag tagit för mig att recensera detta spel. Dels för den som ännu inte spelat spelet, men även för spelare som mig som redan spelat åtskilliga timmar och nu ställer sig frågan ”varför skulle jag vilja skaffa spelet på Playstation 5?”.
Hades berättelse tar plats i den grekiskt mytologiska underjorden. Spelaren gestaltar den unge och temperamentsfulle prins Zagreus som söker att finna en väg ut ur sin faders rike. Han får på vägen hjälp av det panteon av gudar som vakar över honom från Olympos och stöter på alla dödsrikets mörka tjänare på sin väg. Spelmässigt är Hades ett snabbt actionspel med mycket bra kontroller och ett stort, stort återspelsvärde. Till skillnad från många roguelike-spel innebär inte döden att du har misslyckats. I Hades är döden en definitiv och näst intill oundviklig del av spelets gång. En av spelets största styrkor är dess förmåga att berätta en gripande och underhållande historia över en serie av genomspelningar. Varje gång du stupar innebär det inte ett slut, utan en fortsättning på historien. Nya dialoger låses upp, nya förmågor tillkommer i din arsenal och sakta men säkert växer Zagreus sig starkare.
För mig tog det tio eller femton försök innan jag kom förbi spelets sista boss första gången. Den resan var mycket belönande och de framsteg man gjorde på vägen kändes mycket relevanta. Att besegra spelets sista boss är långt ifrån slutet av spelet. Berättelsen fortsätter långt därefter med en fler berättelser och en imponerande mängd röstskådespeleri. Precis som många roguelikes så kan spelet spelas igenom på mindre än en timme av en erfaren spelare, men man kan även vrida upp svårighetsgraden rejält ifall man söker ytterligare återspelsvärde. Själv är jag snart uppe i 100 genomspelningar och har ännu inte tröttnat.
Produktionsvärdet i Hades är fantastiskt högt med handmålade karaktärer och miljöer, rikt röstskådespeleri och ett soundtrack som är alldeles underbart. Supergiant Games har verkligen lyckats med både berättelsen, världen och framför allt gameplay i Hades. Kontrollerna är riktigt bra, spelets action är tight och det gör verkligen skillnad hur man väljer att spela spelet. Beroende på vilka vapen och förmågor du plockar upp under spelets gång kan du även spela i olika stilar. Kanske du vill spela med ett snabbt vapen välsignat med gift från Dionysos, eller en pilbåge som lägger en fördröjd explosion av skada från Ares på alla fiender den träffar? Kanske vill du fokusera på spellcasting och gömma dig bakom en vägg av laser-skjutande iskristaller skapade av årstidernas gudinna Demeter? Möjligheterna är många och att kombinera skills leder till nya möjligheter. Alla hittar sina favoriter, men väldigt få skills känns som att de inte hör hemma någonstans.
För att då tala om elefanten i rummet, Playstation 5. Hades har varit ute till konsoler och PC i över ett år. Jag köpte min kopia av spelet i julklapp till mig själv på Switch och har spelat det minst en gång i veckan sen dess. Varför skulle jag nu vara intresserad av att byta till att spela på Playstation? Det som slog mig först av allt är hur otroligt vackert spelet är på Playstation 5. Det flyter fantastiskt bra och PS5-kontrollen passar utmärkt för spelet. Det var också roligt för mig som Hades-veteran att spela om spelet från början med färska ögon. Många av de bekvämligheter jag var van vid fanns inte kvar såsom extra hälsa, pengar i krukor och uppgraderade vapen. Jag klarade mig helt klart bättre än under min första genomspelning, men dog fortfarande brutalt mot spelets första boss, Meg. Det fick mig att inse hur svårt spelet är från början. Hur det inte är menat att kunna klaras på en gång då just döden är en så viktig del av spelets berättelse. Att spela om på detta sätt är en rolig utmaning, men det är inte nog.
För PC-versionen av Hades finns möjligheten att överföra sparade spel från Switch. För Playstation och Xbox-versionerna finns inte denna möjlighet. Detta är ett stort, stort minus för existerande spelare. Även om det är roligt att se spelet från början i en så vacker tappning så är det mycket osannolikt att jag skulle vilja sluta spela på min huvudkaraktär helt och hållet. Ett av spelets största plus för mig på Switch är att det är ett jättebra spel att ha med sig hemifrån. Spelet är hundra procent offline och passar jättebra att spela i små omgångar. Jag har spelat så mycket Hades på bussen, tåget, medan jag väntar på någon eller i mina vänners soffor. Att välja bort denna möjlighet till portabilitet för att bara spela på Playstation känns orimligt för mig.
Mitt råd till den som ännu inte spelat detta spel är att köpa det och spela det på Switch. Det är ett otroligt bra och underhållande spel med högt återspelsvärde. För den som redan äger spelet och är en inbiten spelare rekommenderar jag inte att skaffa Playstation-versionen ifall du inte vill börja om spelet från början. Mitt betyg efter denna recension bör ses som ett betyg av Hades som spel, inte specifikt för Playstation-versionen. Notera att ifall Supergiant Games ändrar sig och patchar in cross-saves för Playstation så kan det vara värt köpet som ett komplement till Switch där jag anser att spelet gör sig allra bäst.
Det Bra
- Jättevackert
- Högt återspelsvärde
- Bra voice-acting
Det Dåliga
- Inga cross-saves (på Playstation/Xbox)v
- Vore trevligt med en expansion någon gång
