Halo 5: Guardians står högt upp på många Xbox-fans önskelista. Efter att förra året kunnat spela igenom samtliga de fyra första spelen i en nyutgåva är det alltså dags för femman.

I Halo 5: Guardians spelar du om vartannat som Master Chief och Spartan Locke i tre nya världar. Dessa soldater tror att stora hot kräver stora uppoffringar, att det krävs att de skyddar mänskligheten och att det är nödvändigt att förgöra förrädare. Det är tre saker som verkligen ställs på sin spets i Halo 5: Guardians. Men vem ska de skydda mänskligheten emot? Finns det någon förrädare bland dem? Frågorna är många.

Eftersom du får chansen att spela som två olika karaktärer så är det självklart upplagt för stor variation. Åtminstone var det något jag såg fram emot – två individer med helt olika spelsätt. Tyvärr visade det sig inte stämma helt och hållet. Det är ingen stor skillnad mellan Master Chief och Spartan Locke förutom deras sätt att uttrycka sig på.

Ända sen Bungie utvecklade Halo: Combat Evolved till den ursprungliga Xboxen har handlingen varit en viktig del av spelserien. Starka karaktärer och en drivande handling är två signum som tillsammans med ett bra gameplay har lagt grunden till en mycket stark spelserie. Det var en anledning till att jag såg fram emot Halo 5: Guardians. Mina förväntningar var alltså höga. Tyvärr dröjde det långt in i spelet innan handlingen grep tag i mig. Ja, i själva verket var det inte förrän upplösningen var nära som storyn verkligen grep tag i mig. Dessförinnan var den inte speciellt bra. Visst, 343 Industries har lagt ner hela sin själ på berättandet med helt fantastiskt snygga filmsnuttar insprängda lite varstans, men det räcker inte. Inte förrän man närmar sig slutet alltså som för övrigt är magnifikt. Wow, jag säger bara wow. Det är ett av de bästa slut jag sett i ett spel rent berättarmässigt.

Spelmässigt är däremot inte slutet speciellt märkvärdigt. Visst, det är intensivt, men inte alls så maffigt som jag hoppats på. Jag hade också hoppats på ett varierat och intensivt gameplay. Även här blev jag lite besviken. Många olika vapentyper, mängder av fiender och en del kul fordon bådar gott. Och visst, det är kul att spela igenom kampanjen i Halo 5: Guardians. Men, för att få ut det där lilla extra kan jag rekommendera att du samlar tre polare så att ni kan spela co-op. Då blir inte allt bara svårare utan kampanjen lyfter en hel del.

Kampanjen är dock inte lika kul som jag hoppats. Framför allt är det storyn och den något dåliga variationen som drar ner intrycket. Låt mig ta fordonen som exempel. Man får köra dem på några ställen och man dessutom erövra dem från fienden och de är riktigt kul att köra. Det finns exempelvis en sorts stridsvagn kallad Scorpion som är mycket ball att ratta. Men den får man bara köra under mycket korta sträckor. Det finns även en liten svävare som är väldigt effektiv i strider på ganska nära håll. Den kunde också ha använts mer. Det gäller även andra fordon. Jag hade gärna sett att fordonen använts betydligt mer. När man väl fått upp ångan och vill ge fler fiender på örat så dyker ett hinder upp som man inte kan forcera på annat sätt än till fots och så var det roliga slut.

Om jag ska fortsätta på temat variation så hoppar jag till miljön. Jag må säga att 343 Industries lyckats skapa fantastiskt snygga miljöer. Det gäller oavsett om man är på ett rymdskepp, går i underjordiska gångar eller är på en grönskande planet. Allt är jättesnyggt och man omges av en fantastisk atmosfär som verkligen drar in en i spelandet. Fast ibland känns det som om man tryckt på repeat-knappen. Det finns några teman som upprepar sig ganska mycket. Det är synd med tanke på hur lyckade de egentligen är.

Vapnen förtjänar verkligen att nämnas. De är lika balla som i tidigare spel och här har 343 Industries gjort ett riktigt bra jobb. Det är inte bara själva skjutandet som är kul utan man har lagt ner lite extra resurser på olika detaljer. Vissa vapen öppnar exempelvis upp sig sagolikt vackert när man laddar om dem eller använder kikarsiktet. Sådana finesser gör verkligen mycket på helhetsintrycket trots att de egentligen bara är näst intill bagatellartade detaljer.

Förutom kampanjen och dess co-op-läge finns ett gediget flerspelarläge i Halo 5: Guardians. Nu har jag spelat igenom hela kampanjen före releasen av spelet men multiplayerservrarna har tyvärr varit öppna under starkt begränsade tider. Jag har inte haft någon möjlighet att testa vare sig Warzone eller Arena i den omfattning som krävts för en utförlig recension. Därför har jag valt att satsa på att täcka själva kampanjen i denna recension. Jag återkommer med multiplayerdelen senare.

Jag hade förväntat mig mer av kampanjen i Halo 5: Guardians. Berättarmässigt är jag besviken förutom gällande slutet som är magnifikt. Dessutom är gameplayet lite väl enformigt. Man använder exempelvis fordonen för lite i spelet. Kampanjen är bra, men jag hade hoppats på mer. Tänk på att mitt slutbetyg enbart grundar sig på kampanjen för en spelare och co-op, inte övriga multiplayerlägen.

Written by: Mats Ernofsson