Halo: Reach

Av i i Recensioner, 2 Mer

Halo: Reach

Efter att ha underhållit oss med olika Halo-spel i över tio år släpper Bungie sitt sista och bästa spel som visar hur historien började.

Halo har funnits i snart tio år och under åren har Bungie producerat ett antal spel som alla blivit väl mottagna. Allt började med Halo: Combat Evolved som 2001 på egen hand hjälpte Microsoft med det tuffa uppdraget att lansera sin nya konsol Xbox. När jag köpte min Xbox fanns det egentligen bara ett spel jag var intresserad av och det räckte faktiskt. Jag hade aldrig trott när jag spelade Halo: Combat Evolved att jag idag skulle ha fått spela fem spel, läst sex böcker, serietidningar och sett en animerad film. Halo har under åren blivit för Microsoft vad Mario är för Nintendo, Sonic för SEGA och Solid Snake för Sony.

Halo: Reach utspelar sig före de tidigare Halo-spelen och Reach är planeten där allt började. Reach är planeten där mänskligheten i hopp om att få fram supersoldater experimenterat fysiskt, psykiskt och genetiskt på barn. De få som överlevde denna process fick kallas Spartaner och i spelet följer man en grupp av dessa vid namn Noble Team. Man sätts själv i skorna på en nyligen tillkommen rekryt vars kodnamn är Noble Six. Kriget mot Covenanterna är i full fart när spelet sätter igång men det visar sig snart att det rör sig om en fullskalig invasion. Man får också veta att utomjordingarna har fler anledningar till att invadera Reach än att bara utplåna mänskligheten. Tillsammans med Noble Six och hans grupp Spartaner får man genomleva planetens sista dagar och strida över hela planeten i slag som senare kommer leda till att allas våran favoritspartan Master Chief kan avsluta kriget i Halo 3. Handlingen i Halo: Reach är vida överlägsen den man fått i de tidigare spelen mycket tack vare att det lagts ner tid på göra Spartanerna i Noble Team mänskliga.

Bungie har sedan Halo 3 lyckats sudda ut gränserna mellan singleplayer och multiplayer. Kort och gott kan man säga att spelet kan spelas själv eller med flera. Det finns ett kampanjläge där handlingen ovan utspelar sig. De tidigare spelen har ofta blivit för enkla om man spelat mer än en i kampanjen men här ökar svårighetsgraden för varje person som är med. Är man fyra personer får man räkna med att svårighetsgraden är fyra gånger som hög som om du spelat själv. Spelet tar ungefär nio till tio timmar att klara beroende på hur duktig du är och vilken svårighetsgrad du väljer. Timmarna är väl spenderade när både miljöer och uppdrag är väl varierade. Det har inte sparats på krutet och Noble Team strider får strida i alla möjliga situationer. Vid ett tillfälle får man till och med ta striden till rymden.

Spelkänslan i Halo: Reach är rätt lik den i de tidigare spelen trots att Bungie förändrat en hel del som framförallt kommer att förändra hur spelet spelas online.

En av de största förändringarna i spelet är att Bungie valt att ta bort power-ups från banorna och lagt in dessa i form av olika egenskaper för ens rustning. Vilken egenskap man vill ha väljer man innan varje match eller medan man är död och väntar på att vakna till liv igen. Ett exempel på power-ups som nu blivit egenskaper är bubbelskölden och möjligheten att bli osynlig. Tidigare sprang man och letade dessa runt banorna för att använda dem en gång. Nu kan de användas hur många gånger som helst förutsatt att man låter dem laddas upp igen. Det har även tillkommit nya egenskaper som Jetpack som gör att man kan flyga och kanske den häftigaste egenskapen Armor Lock. När man aktiverar denna sätter sig ens Spartan på huk och täcks av ett ogenomträngligt kraftfält. Så länge som man sitter så är man helt odödlig och orubblig. När man släpper knappen utsöndrar rustningen en elektromagnetisk puls som inte bara utdelar skada på närgångna fienders sköldar men också på fordon. För de spelare som ledsnade på att ständigt bli överkörd på de mer fordonsfyllda banor i Halo 3 kommer nog denna egenskap som en gåva.

På vapenfronten känns det mesta bekant. Det finns några nya vapen men de flesta känns som nya versioner av gamla. En sak som försvunnit är möjligheten att hålla i ett vapen i vardera hand. Överlag känns det som om vapnen har bättre balans här än i Halo 3.
Spellägen som Skulls och Firefight som debuterade i Halo 3: ODST har följt med till Halo: Reach. Skulls kan liknas vid vanlig deathmatch men när man lyckats döda någon släpper tappar de en dödskalle som man skall lämna på angiven plats. Det syns ovanför ens huvud hur många skallar man samlat och ju fler man har desto intressantare måltavla blir man. I Firefight går det ut på att överleva så länge som möjligt. Man har ett visst antal liv och blir attackerad av vågar av fiender. Ju längre man överlever desto svårare blir det. Firefight är ett av de roligaste spellägena och enormt beroendeframkallande. Här krävs det att man är samspelta för att komma långt och det är kanske det enda minuset läget har. För att komma långt i Firefight är det nästan ett krav att det är vänner man spelar med. Spelar man med slumpmässigt utvalda blir matcherna sällan speciellt lyckade.

Finns det något att klaga på så är det något vi har dragits med i de senaste Halo-spelen. Det är Matchmaking funktionen som matchar ihop en med andra spelare online och automatiskt väljer vilka speltyper man får spela. Här får man förvisso rösta på betydligt fler typer än i Halo 3 men jag finner det störande att inte få ställa in i förväg om det är någon speciell typ av bana och spelstil jag vill spela. Istället blir man beroende av vad 15 andra personer vill spela just då.

Spelet spelar precis som tidigare spel in alla matcher och banor man spelar för att man senare ska kunna se dem i Theatreläget. Precis som förr kan man bjuda in sina vänner för att se på klippen tillsammans. Forgeläget har även det fått sig ett rejält ansiktslyft och nu är möjligheterna ännu större dels för att kunna förbättra/ändra redan befintliga banor eller för att bygga helt egna.

Halo-serien har slipats och putsats under tio år och Halo: Reach är resultatet av detta. Det är utan tvekan det bästa spelet av alla som släppts tidigare. Det är kanske inte lika nyskapande som det första spelet var men definitivt det mest kompletta. Kampanjen är så bra den bara kan bli och här finns det utrymme för personer som aldrig spelat ett Halo-spel att börja. Jag spelade till exempel ut hela spelet med min flickvän vars ”kärlek” till spel annars varit riktad till spel som Super Mario Galaxy och liknande. När det gäller multiplayer kommer det att finnas personer som kommer att älska förändringarna och de som hatar dem. Jag hör till den första gruppen och anser att Bungie genom sina förändringar lyckats göra ett mer balanserat spel. Alla vapen har sina styrkor och svagheter och inget är för överlägset. Detta var spelutvecklaren Bungies sista Halo-spel och de drar nu vidare mot nya utmaningar. Halo: Reach blev en bra avslutning som knyter ihop säcken väl. Rättigheterna till Halo ligger fortfarande kvar hos Microsoft och jag skulle bli förvånad om det inte kom fler spel i framtiden.

Det Bra

  • Grym story
  • Utmanande om man är flera
  • Mycket nytt

Det Dåliga

  • Begränsad av matchmaking
10

Skriven av: Håkan Hägglund

Kort Om GameElite

GameElites resa är lång. Allt startade i juli 1997 då Barnens Multimedia lanserades och år 2000 bytte sajten namn till RecLandet, en förkortning för RecensionsLandet. År 2005 bytte vi till vårt nuvarande namn, GameElite, och sajten fick en ny, uppfräschad design.

Vi ville med det profilera oss med vår huvudsakliga sysselsättning – spel. Designen från 2003 byttes inte förrän 2016 och hade vid det laget blivit rejält åldersstigen. Läs gärna mer om oss...

Tweets

Det 13 år gamla World of Warcraft får ännu en expansion. Har Blizzard lyckats förnya spelet? Viktor har svaret på d… https://t.co/6jGCb0kyrc
Fresh ‘N Rebels nya hörlurar Clam har snygg design och aktiv brusreducering. Hur är ljudkvaliteten och komforten?… https://t.co/K61y3S4HHY
Bamboo Slate från Wacom är ett smart anteckningsblock för dig som snabbt behöver överföra vanliga anteckningar till… https://t.co/FGHAIb3rEi