Skurkarna i Gotham City har gaddat ihop sig med andra superskurkar såsom Lex Luthor. Mot dem står en armada av superhjältar, däribland Batman och Stålmannen.

Legospelen fortsätter att komma ut i en jämn ström. Nu senast är det Lego Batman som fått en uppföljare. I tvåan återfinns inte bara superskurkar och superhjältar från Batmans värld utan de har fått sällskap av andra karaktärer hämtade från DC Comics serietidningsvärld, däribland Lex Luthor och Stålmannen. Det gör att det finns ett ganska stort urval av såväl skurkar som hjältar.

Lego Batman 2: DC Super Heroes är i mångt och mycket likt andra Legospel. Den största nyheten är nog att Legofigurerna numera pratar istället för att tjattra på det så karakteristiska Legospråket. Jag tycker dock inte att fördelen med att Legogubbarna pratar är så stor. Det var ju ganska charmigt med Legospråket. Dessutom var utvecklarna då tvungna att skapa filmer där kroppsspråket tillsammans med andra faktorer än språket var viktiga element för att skapa förståelse för händelseförloppet. Det gjorde att även barn som inte förstår engelska kunde hänga med i handlingen. Det går inte lika bra nu då en hel del berättas via TV-sända nyhetsuppläsningar. Å andra sidan är storyn inte speciellt fängslande så de som inte förstår engelskan missar inte mycket.

Precis som i tidigare spel skiftar man mellan två karaktärer på banan. Dessutom kan två spelare hela tiden samarbeta. Det har hela tiden varit en av Legospelens starka sidor. Den andra spelaren kan när som helst hoppa in eller ut ur spelet. Om du spelar ensam så är tyvärr den artificiella intelligensen hos den datorstyrda superhjälten inte den bästa utan denna karaktär fastnar ibland på olämpliga ställen. Det är i och för sig inget stort problem, men det är irriterande när det händer.

De två superhjältarna måste byta dräkter ganska frekvent i spelet. Dessa dräkter ger superhjältarna helt nya egenskaper. Batman kan exempelvis ta på sig en dräkt som gör honom osynlig för övervakningskameror eller en som gör honom elektrisk. Robin å andra sidan har en dräkt som fryser vatten och en annan som gör att han kan ta sig fram i alla typer av vätskor.

Banorna är i princip uppbyggda av två olika spelmoment. Dels finns ett actionmoment där man ska eliminera alla fiender. Spelets största styrka är dock problemlösningen. Man skiftar mellan de två karaktärerna och mellan olika dräkter för att lösa en mängd problem. Det fungerar riktigt bra och gör spelet betydligt roligare än om det enbart funnits actionmoment. Roligast blir spelet under vissa bosstrider där man inte enbart ska slå ut sina fiender utan där man även måste tänka för att lösa olika problem.

De olika banorna hittar man på olika ställen i Gotham City. Denna värld är ganska stor och man kan ta sig runt med diverse fordon som Batmobilen och Robins helikopter. Att världen är stor är faktiskt inte till någon fördel. Istället känns dessa mellansekvenser snarare som en belastning. Det beror mycket på att kartan är undermålig vilket gör det svårt att hitta i Gotham City. Spelvärldarna i de olika banorna är som tur är inte alls lika svårnavigerade eftersom de är ganska linjära.

Jag har blivit ganska såld på många av de olika Legospelen och jag vill ranka Lego Batman 2: DC Super Heroes som det hittills bästa Legospelet. Jag har svårt att lägga ifrån mig handkontrollen trots att jag varit vuxen i bra många år nu. Spelet passar till en mycket bred målgrupp. Såväl barn som betydligt äldre spelare kan ha mycket glädje av spelet.

Written by: Mats Ernofsson