I Monster Hunter Generations är det återigen dags att jaga monster. Uppgradera dina vapen och vässa din karaktärs förmågor och besegra alla bestar.

Spelen i Monster Hunter-serien är inte direkt kända för att vara de mest lättillgängliga för nybörjare. Nej, det kan till en början kännas riktigt knepigt att komma in i spelen. Monster Hunter Generations är något lättare att komma igång med. Mer nybörjarvänligt med andra ord. Detta utan att göra avkall på spelupplevelsen för avancerade spelare som är vana spelserien sedan tidigare. Fastän Capcom gjort spelet lättare att komma in i så har de inte lyckats fullt ut. Monster Hunter Generations har fortfarande en brant inlärningskurva.

Som titeln säger är det jakt på monster som gäller i Monster Hunter Generations. Men, precis som i tidigare spel läggs mycket tonvikt vid att på olika sätt få tag på material till ny utrustning. Malm är viktigt, men också ben och annat. Det duger dock inte med vilket ben som helst utan det ska komma från rätt monster. Fällda monster lämnar även ifrån sig annat som är viktigt och ibland får man leta ganska mycket för att få tag på rätt saker. Det ger en tillfredsställe att hitta något sällsynt för den som gillar att leta material men kan samtidigt kännas enformigt. Uppgraderingsmöjligheterna är ganska lik tidigare spel, men lite förfinad, och ger hyfsad frihet att uppgradera utrustningen efter egna önskemål.

Att skaffa tuffare vapen och kraftfullare rustning är av stor vikt om man ska kunna fälla monstren i spelet. Det finns för övrigt, precis som vanligt, ett väl tilltaget antal monster (över 100). En hel del monster har återanvänts från tidigare spel, men det finns tillräckligt många nya för att den som spelat tidigare spel i serien ska ha gott utbyte av Monster Hunter Generations. Vissa bestar är onekligen riktigt grymma. Merparten är relativt enkla att besegra om man har rätt vapen och stridsstil, men andra monster är betydligt tuffare. Bestarna är överlag aggressiva så ligg inte på latsidan i striderna. Vissa monster jagas i grupper medan andra vandrar runt ensamma. När man väl kommer fram till ett enormt bossmonster – en för varje av de fyra byarna – gäller det emellertid att hålla tungan rätt i mun och framför allt ha uppgraderat sin utrustning och använda rätt taktik. Dessa enorma odjur är verkligen inte att leka med.

Striderna är, precis som i tidigare spel, mycket välgjorda, men variationen har blivit bättre med fler stridsstilar. Det är ett riktigt bra djup i stridssystemet. Jag har redan nämnt uppgraderingarna av vapnen och rustningen. Nu är det inte allt. Monster Hunter Generations lägger stor vikt vid karaktärernas utveckling. Det finns fyra stilar att utveckla – striker, guild, aerial samt bushido style. Det är ofta viktigt att välja rätt stridsstil i striderna. De båda stilarna guild och striker känner den som spelat tidigare spel igen. Aerial och bushido är däremot nya. Vad aerial är kanske inte så svårt att gissa. Som namnet antyder är det olika sorters luftburna attacker – eller snarare hoppattacker. De tyckte jag var som effektivast mot lite större, och helst inte alltför snabba bestar.

Bushido är en stil som passar den som är lite passivare i sina strider. Bushido bygger nämligen mycket på att du ska blockera och kontra. Denna stil är jättebra mot långsamma odjur, men det är definitivt inte lätt att besegra snabba djur med bushido. Till dessa stilar kan du lägga något som kallas hunter arts som ger ytterligare en dimension åt striderna. Hunter arts är en serie kraftfulla attacker som kan kombineras med olika stilar och vapen. Kombinationen stridsstilar, vapen och hunter arts ger striderna i Monster Hunter Generations ett stort djup men samtidigt är det just den stora mängden kombinationsmöjligheter som gör att Monster Hunter Generations har en hög inlärningskurva. Det tar ett tag innan man lär sig rätt kombinationer. Gör du fel är nämligen risken stor att vilddjuren gör slarvsylta av dig. Om jag ska erkänna blev det ibland ganska frustrerande när jag använde fel stil för att bara konstatera att min vinstchans var lika med noll. Men, det är just det här som gör Monster Hunter Generations så utmanande.

Som om det här inte var nog finns ett spelläge som kallas Nyanta Mode. Jag har bara spelat en begränsad tid i detta spelläge så jag kan inte allt fullt ut. I Nyanta Mode spelar du som konstiga djur – Felynes – som är dina följeslagare. De har päls och är riktiga stridstuppar, mycket mer vet jag inte om dem. De har helt andra stridstekniker än vad du är van vid och även här finns fantastiska uppgraderingsmöjligheter.

Du lär inte tröttna på dessa spellägen i första taget, men gör du det, eller bara vill ha ytterligare variation, så är det bara att spela online. Plötsligt öppnas helt nya möjligheter. Att kunna jaga och döda bestar i grupp om upp till fyra spelare innebär en ny upplevelse.

Monster Hunter Generations är uppdragsbaserat. Den som längtar efter en skön story får spela ett annat spel. Istället besöker du någon av de fyra byarna och tar på dig diverse uppdrag. Själv är jag inte helt säker på hur jag känner över avsaknaden av en historia. Men, det känns faktiskt ganska skönt att slippa en massa dialogrutor. Uppdragen är så pass intressanta att jag inte saknade en historia speciellt mycket.

Rent tekniskt utnyttjar Monster Hunter Generations 3DS:en väl. Monstren är snyggt fantasifulla med stor variation. Även musiken är fantastisk medan jag ibland blev förvånad över att vissa ljudeffekter lät lite konstiga. Ett aber är kontrollen och kameran som inte är de smidigaste som skådats.

Monster Hunter Generations är både variationsrikt och enformigt samtidigt. Det finns hur mycket möjligheter som helst i striderna, men samtidigt är grunden hela tiden densamma – samla saker, uppgradera och döda monster. Det kan faktiskt kännas som dålig variation, men det köper jag då striderna trots allt är så fantastiska och då det finns så stort djup i spelet samt flera spellägen.

Written by: Mats Ernofsson