Dreamworks hingst Spirit är tillbaka. Denna gång är det inte som film eller tv-serie utan som spel.

Att många barnspel håller lägre klass rent tekniskt än de flesta vuxenspel är något vi fått leva med genom åren. Spirit: Lucky’s Big Adventure är inget undantag. Men, det får finnas gränser för vad man ska acceptera. Jag brukar aldrig börja en recension med det tekniska i ett spel, men gällande Spirit: Lucky’s Big Adventure är det verkligen befogat.

Grafiken är enkel, musik och ljudeffekter likaså. Det är inget konstigt i det med tanke på att det är ett barnspel. Det mystiska är att spelet hackar något fruktansvärt (jag har testat på Nintendo Switch). Det är så pass allvarligt att spelet hänger sig under korta stunder. Det är inte bara enstaka gånger utan i princip hela tiden. Lägg därtill en bångstyrig kontroll och all njutning av att rida Spirit går förlorad.

Handlingen och gameplayet kan inte uppväga det fruktansvärda hackandet och olidliga styrningen. Spelet handlar för övrigt om den unga tjejen Lucky och hennes häst Spirit. De hittar en skattkarta som tar dem bortom den lilla staden Miradeo ut på vidderna i en hyfsat stor värld.

Den mesta delen av tiden tillbringas i sadeln, något som borde innebära glädje, åtminstone för yngre tjejer. Men ack nej. Under spelets gång stöter man på en hel del uppdrag av typen hämta pappas hammare. Det blir lite många sådana uppdrag eftersom de liknar varandra ganska mycket.

Det finns dock delar som borde vara betydligt roligare såsom att på häst skugga en mystisk typ eller hästkapplöpning. Vad kan vara fel med hästkapplöpning? Jo, spelets problem gör att det definitivt inte är kul att rida.

Funderar du på att köpa Spirit: Lucky’s Big Adventure? Glöm det i så fall. Spirit: Lucky’s Big Adventure är ett riktigt dåligt spel som utgivare och utvecklare borde skämmas över. Ett annat problem är att barnet måste kunna läsa engelska för att hänga med i spelet. Exempelvis är det mycket att läsa i introduktionen.

Skriven av: Linda Ernofsson