Strange Brigade

Av i i Recensioner, 6 Mer

Strange Brigade

Följ med Strange Brigade till 1930-talets Egypten i en masslakt av bland annat vandrande skelett, eldsprutande mumier och ilskna tempelvakter.

Bland det första som slog mig när jag började spela Strange Brigade var en överdriven berättarröst. Förklaringen är att spelet utspelar sig på 1930-talet och att man velat lägga in en känsla av matinéfilmer från det årtiondet. Detta inte enbart genom berättaren utan även med svartvita mellanscener. Fast, jag måste erkänna att jag är mäkta irriterad på den brittiske berättaren då han kommer med smålarviga kommentarer även under själva spelandet. Dessutom upprepar han sig ibland in absurdum.

Strange Brigade är ett äventyr inom hack ’n’ slash-genren. Horder av fiender ska slaktas och tuffare och tuffare sådana introduceras genom spelets gång. En av mina favoriter är en framrusande vakt som verkligen vill göra livet surt för spelaren. Denne är tuff att besegra och stannar inte förrän man gjort en undanmanöver precis framför ögonen på vakten. Nya fiender introduceras med tidigare nämnda svartvita filmsekvens. I detta sammanhang kommer faktiskt berättaren väl till pass.

Överlag är dock lite för få fiendetyper och framför allt är skillnaden mellan olika fiender ofta inte speciellt stor. Det gör exempelvis inte så stor skillnad om ett skelett har rustning eller inte. Man attackeras av mängder av likadana fiender åt gången. Strange Brigade upprepar sig verkligen på den fronten, och även på andra för den delen.

Roligast blir fiendeslakten i de bossliknande striderna i slutet av varje uppdrag. De är betydligt mer variationsrika än övriga delar av spelet då det introduceras någon ny fiende samtidigt som man blandar friskt bland övriga fiendetyper. Själva bossen är i sig ofta inte speciellt svår att besegra utan det är horderna av fiender som är mest utmanande.

Före varje uppdrag väljer man mellan en av de fyra hjältarna och de vapen man låst upp. Vill du inte spela ensam är det bara att bjuda in kompisar på co-op-spel. Det är betydligt roligare än att spela ensam. Man kan då även passa på att uppgradera vapnen med ädelstenar. Dessa dyrgripar finns gömda i spelet och de gör det värt att leta runt efter skatter medan man spelar. Man kan även köpa nya vapen med surt förvärvade mynt.

Strange Brigade utspelar sig i en ganska skön miljö med många antika föremål. Det är snyggt och välgjort. Tankarna far direkt till Indiana Jones, fast finesserna är inte lika bra. Problemlösningen är heller inte lika bra. Ofta går den ut på att leta reda på ett antal herioglyfer, vilket brukar vara ganska lätt, och att använda dem på rätt sätt i ett slags lås. Lyckas man belönas man med någon värdefull skatt. En annan typ av pussel är att man ska pussla ihop en orm med hjälp av rördelar. Tänk Pipemania om du spelat det. Inte heller dessa problem är speciellt svåra.

Tittar man på betygssättningen mellan de recensioner jag länkat så är det en mycket stor skillnad. Betygen spänner från 33 % till 90 %. Jag förstår det. Gillar man och mangla fiender och inte bryr sig om att spelet är ganska upprepande är Strange Brigade ett riktigt bra alternativ. Om inte tröttnar man säkert fort.

Det Bra

  • Snygg och skön atmosfär
  • Nya fiender introduceras på ett intressant sätt
  • Mängder av fiender
  • Uppgraderingen av vapnen

Det Dåliga

  • Upprepar sig
  • Lite väl enkel problemlösning
  • Berättarrösten är irriterande
7

Skriven av: Mats Ernofsson