Med WWE All Stars har THQ försökt göra ett mer lättillgängligt wrestlingspel än vad de tidigare gett ut. Ola har svaret på om de lyckats eller ej.

Wrestling är inte särskilt stort i Sverige men alla grabbar som växt upp på 80/90-talet har någon form av relation till ”sporten” och oavsett sexuell läggning verkar det finnas något oemotståndligt i stora muskulösa män som svettas, kramas och slåss tillsammans. THQ har under många år släppt en serie wrestlingspel som blivit hyllade av många men även skrämt bort en stor publik på grund av de varit alldeles för simulatoriska och krångliga. I och med WWE All Stars försöker man råda bot på det problemet och göra ett lite mer lättillgängligt spel.

Den största skillnaden man ser mellan WWE All Stars och de andra wrestlingspel som THQ givit ut är grafiken som blivit tydligt stiliserad och brottarna liknar serietidningsfigurer i glada färger med extrema ansiktsuttryck. Man har även plockat in lite gamla stjärnor såsom Hulk Hogan för att locka till sig alla gamla nostalgiker där ute.

Spelkontrollen är en nedbantad version av den som återfinns i WWE Smackdown vs. Raw-serien. Man slåss (på Xbox 360) med X- och Y-knapparna och utför kast med A och B. När motståndaren ligger på mattan kan man utföra grepp med varierande grymhetsgrad. Även omgivningarna står till brottarnas förfogan. Till exempel kan man klättra upp i ringhörnorna och kasta sig ned på sin motståndare med benbrytande resultat. Man kan leta efter baseballträn och stolar under brottarringen att gå lös på det andra muskelberget med och så vidare. Det är underhållande och det är troget till wrestlinggenren i stort.

Målet med WWE All Stars verkar dock vara att skapa ett lite mer lättsamt spel och på så sätt locka en publik som kanske tyckte att WWE Smackdown vs. Raw-serien är för komplicerad. Har de lyckats? Jag är inte så säker på det. Det många klagar på vad gäller Smackdown vs. Raw är att tempot är väldigt lågt. Spelet upplevs som segt och samtidigt måste man hålla reda på massvis med olika kontroller. Även om det finns betydligt färre kontroller i WWE All Stars så lider det fortfarande av det ganska låga tempot. Är man van att spela fightingspel såsom Street Fighter IV eller Soul Calibur kommer WWE All Stars att upplevas som om man vadar genom en gyttjegrop. Dessutom har man inte gjort spelkontrollen mer lättillgänglig, det är fortfarande rätt svårt för en nybörjare att veta vad man ska göra, man har bara tagit bort en mängd av de alternativ man har i Smackdown vs. Raw. Detta sträcker sig även utanför ringen då många av de spellägen man kände igen från THQ:s andra wrestlingspel helt sonika är borttagna snarare än ersatta med mer arkadiga och lekfulla som man kanske hade kunnat förvänta sig. Man har dock valt att behålla Create-a-Superstar där man får bygga sin egen brottare. Spelläget är avancerat om man ser till TV-spel i stort men den oerhörda detaljrikedom som finns i Smackdown vs. Raw lyser med sin frånvaro.

Så istället för att vara en mer lättillgänglig och arkadig version av WWE Smackdown vs. Raw så är det här snarare än bantad version. Det är fortfarande relativt nybörjarfientligt och de flesta veteraner kommer nog att sakna alla de finesser och godbitar som finns i Smackdown vs. Raw. Grafiken är dock enastående, åtminstone när det kommer till brottarna, och valet att blanda gamla och samtida stjärnor är ett bra drag. Man önskar bara att utvecklarna gjort ett tydligare val och gått bort ännu lite mer från sin andra spelserie för att definiera WWE All Stars lite mer.

Written by: Ola Lundin