Lindas lilla fundering över årets Gamescom handlar inte så mycket om spelen utan snarare om intrycken av denna gigantiska mässa.
I maj var jag på min första mässa. Det var Megacon i Orlando. Namnet säger en del – mega. Stort! Större än så kan det väl knappast bli? När Mats (bossen här på Gameelite och tillika min man) sa att det var en liten mässa i jämförelse med Gamescom i Köln fnös jag. Det skulle vara en gigantisk mässa. Pyttsan, det kunde knappast vara större än Megacon. Ack vad jag bedrog mig. 370 000 besökare på fem dagar. Runt 500 000 besökte Köln dessa dagar med anledning av Gamescom. Inte konstigt att hotellpriserna skjutit i höjden.

Här kände jag mig verkligen tuff.
Hangar efter hangar fyllt med spel. En fröjd för varje gamer sugen på att insupa en atmosfär olik alla andra. Utgivarna försökte verkligen övertrumfa varandra. Den ena montern var större än den andra. EA, Activision-Blizzard, Ubisoft, Microsoft för att nämna några. Blizzard visade exempelvis det populära kortspelet Heartstone i en enorm monter medan Super Mario Party enbart fick ett par Nintendo Switch-konsoler till sitt förfogande. Det syntes tydligt vilka spel som det satsades stort på.

Mats försöker undvika att krascha.
För min del blev det nästan för mycket. Vilket spel skulle jag koncentrera mig på? Jag gillar ju Mario så jag blev glad över Super Mario Party men hade gärna sett mer. Det krävdes en rejäl mängd koncentration för att sålla ut godbitarna. Samtidigt tog alla intryck snabbt ut sin rätt. På mässan skrålade ljud ut från stora högtalare medan stora skärmar visade de senaste trailrarna till storspelen. Blink, blink. Skrän, skrän. När dagen gått kändes hjärnan som smältost. Ljudvolymen och ljusintrycken och alla människor satte sitt avtryck. Det ringde fortfarande i öronen.

Här tar jag mig en funderare på om jag ska våga mig in i Ubisofts stora monter.
Alla knep tycktes tillåtna. Det gick exempelvis inte att missa att Ubisoft har ett nytt Assassin’s Creed-spel på gång. Det gick inte bara att spela en snutt av Assassin’s Creed Odyssey utan frågesporter, cosplay och en fankonst-tävling användes i marknadsföringen för att få oss hypade inför det framtida släppet. Det här är ett bra exempel på hur reklamen fungerade under Gamecom.

Jag gillar cosplay.
Som slutkläm vill jag bara säga aldrig mer Gamescom. Det orkar jag inte. Fast, vi lär synas nästa år i Köln. För kul var det.

Slut för detta år.