Doom till Nintendo Switch. Förblir spelet lika bra som Playstation 4 och Xbox One? Blir det en flipp eller flopp?

Doom hade en rejäl nystart förra året och spelet kammade hem höga betyg över hela världen. Även jag blev förälskad och min recension kan ni läsa här. När Nintendo tidigare i år meddelade att titeln skulle komma till Nintendo Switch var jag nog inte den enda som rynkade på näsan och såg ett stort moln av skeptiska tankar komma flygandes. Ett spel med så högt tempo kändes inte som en bra kombination med en konsol som är svagare rent tekniskt än de andra på marknaden. Det kändes som att jag tog en stor risk när jag startade spelet för jag ville verkligen inte mötas av en massaker när det gäller mitt favoritspel från förra året.

I denna text kommer jag endast att prata om hur spelet klarar sig på Nintendo Switch men vill ni ha en djupare genomgång av detta fantastiska spel så rekommenderar jag att ni läser min recension från förra året.

När kvällen faller på lägger jag mig i sängen och sätter igång min konsol. Det känns faktiskt rätt spännande att kunna begrava sig i täcket och samtidigt kunna njuta av spel på det här sättet. Titelskärmen dyker upp och texten DOOM känns som en käftsmäll av den bästa sorten. Jag lägger också märke till att de har lyckats trycka in det mesta från den tidigare utgåvan. Det enda som de har tagit bort är Snapmap-läget där man kunde bygga sina egna banor. Ingenting som jag la speciellt mycket tid på så någon saknad känner jag inte.

Inom tre sekunder har jag knäppt min första fiende och kampanjen är i full gång. Det går naturligtvis inte att undvika grafiken som här har blivit suddigare och saknar detaljer som finns i den andra versionen. Spelet rullar i 30 bildrutor per sekund i upplösningen 720p vilket förstås är en stor nedgradering. Det som Nintendo Switch har till sin fördel är den lilla skärmens format som gör att de flesta spel ser skarpare och snyggare ut än vad de gör på en stor tv. Detta gäller också Doom som trots nedgraderingen känns helt okej, på gränsen till väldigt snyggt emellanåt. Det är absolut ingen grafikexplosion, men fungerar bra. Det viktigaste för mig är att det behåller flytet och det tycker jag att det gör. Även om bilduppdateringen är sämre så gör spelets effekter ett utmärkt jobb att simulera att spelet rör sig snabbare än vad det faktiskt gör.

Jag njuter för fulla muggar av spelet i Switch bärbara läge men så fort jag sätter den i dockan och spelet uppenbarar sig på en 55”-skärm ser man tydligt dess tekniska brister. Suddigheten känns många gånger värre och även om tempot förblir detsamma så är denna version inte skapad för att spelas på en så stor skärm. Även jag har gränser för hur spel får se ut år 2017. Mitt tips är att spela i bärbart läge och njuta av ett fortfarande lika fantastiskt spel.

Jag spelar med Switch medföljande joy-cons och till en början kan de små styrspakarna kännas något hämmande för spelupplevelsen men efter ett tag tänker jag inte på det och jag kan behålla det höga tempot allt igenom banorna. Spelets starkaste sidor känns näst intill lika starka i denna version och det är precis lika rolig att spela som för ett år sedan. Det känns också kul att Nintendo får dessa titlar till Switch, som för övrigt har haft ett fantastiskt lanseringsår. Det bevisar också att även tredjeparttillverkare har fått upp ögonen för konsolen vilket bådar gott inför framtiden. Enligt mig är Doom ett måste för de som gillar genren och som vill ha med sig ett tempofyllt actionäventyr hem till släkten i jul.

Skriven av: Roger Nilsson